Balkgrund för platta på mark / Montering

Balkgrund för platta på mark

Platta på mark är idag den vanligaste grundläggningsformen. Balkgrund för platta på mark är en lösning som istället för traditionella kantelement består av prefabricerade balkar som kantbalk. Den riktar sig mot självbyggare men även våra erfarna byggföretagskunder använder denna grund. Innanför balkarna placeras cellplast och därefter gjuts en armerad betongplatta. Fördelarna med balkgrund är att de är bättre isolerade samt att det går åt mindre betong än med traditionella kantelement. Balkarna är dessutom prefabricerade vilket gör monteringen enkel.

Montering – Balkgrund för platta på mark

Monteringsanvisningen nedan är för balkgrund för platta på mark när marken har normal bärighet. Vid osäkerhet kring markens bärighet bör en geoteknisk undersökning göras.

1. Utsättning

Innan schaktning behöver du veta exakt var grunden ska placeras på tomten. Du behöver även veta hur grunden ska placeras i höjdled. Du kan boka både grovutsättning och finutsättning via kommunen, Metria eller liknande bolag.

En grovutsättning innebär oftast att en stolpe sätts ut en bit utanför grundens ytterhörn samt att grundens höjd markeras, bild 1. Efter schaktning kan en finutsättning bokas in. De vertikala profilbrädorna som sitter på hörnstolparna ska markera grundens höjd. På dessa profiler placeras vid finutsättningen en spik som markerar byggnadens yttermått och mellan dessa spikar kan en profiltråd spännas, bild 2.

Om det finns tydliga referenspunkter som ofta är fallet vid tillbyggnader eller byggnader nära befintliga, inmätta byggnader behöver inte utsättningar bokas in. Boka dock en lägeskontroll innan grunden gjuts ihop.

Bild 1. En pinne markerar hörnen och en bit utanför placeras en stolpe med vertikala brädor för att markera grundens höjd.
Bild 2. Profiltrådar placeras på brädorna och fungerar som mall för utsida grund.

2. Markarbete

Vid grundläggning med balkar schaktas markytan av från all matjord och så mycket som krävs med hänsyn till grundläggningsdjupet. Normalt schaktar man ca 600 mm utanför grundens mått för att få plats med dränering och dagvatten. Hur många mm dränerande material du behöver under stödplattorna bestäms av vart i landet du bor och hur mycket isolering du har i grunden samt om du tjälisolerar eller inte. Mer info om detta kan du se under fliken konstruktion. Generellt gäller att aldrig bygga på matjord eller frusen mark.

Vid schaktning schaktas även för utvändiga VA- och dräneringsledningar. När VA- och dräneringsledningar dragits sker återfyllning kring dessa med dränerande material.

Som underlag för stödplattor och balkar läggs en bädd av makadam som komprimeras väl, bild 3-4. Om undergrunden består av löst material som t ex lera ska en geoduk läggas mellan schaktbotten och makadambädden. Detta för att förhindra att makadamen trycks ner i undergrunden och tappar sin dränerande förmåga.

Bild 3. En geoduk placeras under grusen om undergrunden består av löst material.
Bild 4. Makadamen komprimeras väl med padda.

3. Montering grundbalkar

Vid finutsättning markeras oftast fasadmåtten. Före montering av grundbalkar flyttas profiltråden in så att den visar grundens yttermått, bild 5, vilket vanligtvis är något innanför fasadmåtten beroende på fasadens överhäng. Kontrollmät diagonalerna. Börja med att sätta ut hörnen, bild 6. Placera först ut två stödplattor som underlag för balken. Stödplattorna ska placeras enligt ritning så att balkens urtag hamnar ovanför hålet i stödplattan. Ett hörn är ett rakt element med betong på en gavel och ett urtag för att sluta an mot ett standardelement.

Bild 5. Kontrollera att profiltråden visar grundyttermått.
Bild 6. Börja med att montera hörnen.

Därefter placeras stödplattor, mellanliggande cellplastblock, grundbalkar och numrerade passbitar ut enligt den objektsanpassade grundritningen, bild 7. Grundbalkarna placeras så att urtagen i sidorna hamnar över hålen i stödplattorna.

Passbitarna är måttanpassade balkar och tillverkade för det specifika objektet. Passbitarna är uppmärkta med samma nummer som på grundplanen; P1, P2, P3 etc, bild 8.

Bild 7. Objektsanpassad grundritning.
Bild 8. Passbitarna är markerade på samma sätt som på ritningen.

Det medföljer små cellplastblock som är 700 mm långa som passar mellan stödplattorna. Vid passbitar och hörnblock får cellplastblocken kapas så att de passar mellan stödplattorna. Se till att balkarna hamnar i våg med hjälp av ett långt vattenpass eller laser, bild 9.

Eventuella justeringar i höjdled görs mellan stödplatta och balk med justeringsbrickor. Om kapning av balkar behöver utföras på byggplatsen kan detta ske med kapsåg försedd med diamantklinga.

När alla balkar är utplacerade är ytterramen på grunden klar, bild 10.

Bild 9. Kontrollera att balkarna hamnar i våg med hjälp av vattenpass eller laser.
Bild 10. Alla balkar är placerade längs ytterkant.

4. Avloppsrör i grusbädden

Om avloppsrören inte redan är utplacerade innan balkarna placerats ut kan dessa placeras ut nu. Kontrollera att avloppsrören hamnar på rätt ställe, bild 11. Och återfyll sedan dessa med makadam, bild 12. Bygger man själv kan det vara enklare att rita upp rumsindelningen när balkarna är på plats för att sedan instruera rörläggaren hur avloppen ska dras. Gjut inte ihop balkarna innan detta moment är klart då vissa balkar kan behöva flyttas.

Bild 11. Placera avloppsrören i grusbädden. Markera gärna rumsindelningen på marken.
Bild 12. Återfyll rören med makadam.

5. Betong i urtagen

Innan cellplasten läggs ut stabiliseras balkarna genom att stödplatta och urtag fylls med betong. Fyll endast upp till 100 mm under ovankant balk, bild 13. Om grunden har 100 mm höga stödplattor och 300 mm höga balkar går det ca 4 liter per pelare vilket enkelt blandas på plats med betongblandare eller betongvisp. Använd grovbetong på säck, bild 14. En 20 kg säck betong räcker till ca 13 liter betong. Om inte alla rören (vatten och el) är indragna i grunden kan balkarna där dessa rör ska in lämnas ogjutna tills detta är gjort.

Bild 13. Fyll upp urtagen så att du lämnar kvar de översta 100 mm utan betong.
Bild 14. Betongen till urtagen kan blandas med betongvisp.

6. Markisolering

När balkarna är gjutna så placeras markisoleringen ut. Cellplastskivorna läggs omlott för att undvika genomgående skarvar och förankras med cellplastspik, bild 15. Vid eventuella punktlaster och bärande innerväggar kan man behöva plocka bort översta lagret cellplast för att förstärka plattan med ett tjockare lager betong. Detta framgår i konstruktionen (grundsektionerna) för grunden. Tappvattenrören dras oftast i andra lagret cellplast. Glipor runt rör och större skarvar skummas.

Om du ska lägga radonduk (RMB 400) i grunden ska denna placeras mellan lager 1 och 2. Tänk då på att inte använda cellplastspik som punkterar duken.

Bild 15. Lägg ut markisoleringen omlott.
Bild 16. Om grunden är isolerad med 300 mm isolering läggs tappvattnet i skikt nummer 2.

7. Golvvärme

Vid eventuell ingjutning av golvvärme läggs nu golvvärmerören ut enligt fabrikantens anvisningar. Golvvärmen monteras i monteringsskenor som medföljer golvvärmeleveransen. Monteringsskenorna har plasttaggar som trycks ner i cellplasten. Golvvärmen ska alltid provtryckas av rörläggare innan gjutning.

8. Armering

Armera enligt de för objektet framtagna grundsektionerna, bild 17. Armeringsdistanserna används för att armeringsnäten ska hamna rätt i betongplattan. Armeringsdistanser placeras under nät ca 3 st/m2. Vid användning av speedies markdistans placeras dessa ca 1 st/m2. Armeringsnäten ska ligga centriskt i betongplattan om inget annat anges. Generellt gäller att armeringsjärn och armeringsnät ska skarvas med överlapp, bild 18.

Exempel på skarvlängd;
Skarvlängd raka järn Ø12 mm=600 mm
Skarvlängd nät Ø5 c150=200 mm (dock minst två stänger)

Vid eventuella punktlaster eller bärande innerväggar på plattan kan det behövas extra armering. Detta framgår i konstruktionen (grundsektionerna) för grunden.

Kontrollera nu alla mått och fotografera grunden för dokumentation.

Bild 17. Placera ut armeringen.
Bild 18. Armeringsnäten skarvas med 200 mm.

9. Gjuta betongplattan

Därefter kan betongplattan gjutas och härdas på traditionellt sätt, bild 19-20. Grunden behöver inte återfyllas utvändigt innan gjutning eftersom balkarna är sammangjutna och står stadigt.

Lägsta betongkvalitet står angivet på grundsektionerna. Val av betong kan även diskuteras med betongstationen då t ex temperatur i luften kan påverka valet av betong. Undvik att spruta betongen på balkarna utan rikta slangen inåt grunden och låt betongen rinna ut mot ytterbalkarna.

Fyll även upp de sista 100 mm i urtagen med betongen som används vid gjutning av plattan.

Under härdning ska betongplattan vattnas.

Tänk på att det kan vara inritat nedsänkningar och fall som man måste ta hänsyn till när man gjuter plattan.

Bild 19. Gjut plattan och fyll upp de sista 100 mm i urtagen.
Bild 20. Den färdiga betongplattan.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du mejla oss på info@tjallden.se för att få en offert.

Balkgrund för platta på mark