Platta på mark – Garage / Konstruktion

Platta på mark – Garage

Vid grundläggning för garage används i princip alltid platta på mark. I garage har man ofta något mindre krav på isolering än till en vanlig villa. Det vanligaste är 300 mm höga kantelement och 200 mm isolering. Önskas golvvärme i garaget är det vanligt att gå upp till 300 mm isolering även i garaget.

Konstruktion – Platta på mark – Garage

Laster och armering

Det är viktigt att säkerställa att konstruktionen och armeringen beräknas efter husets laster. Primära laster från väggen ska föras ner på betongkantbalken. Dimensionering av betongkantbalken utförs med hänsyn till förutsättningarna för varje objekt. Exempel på utförandet framgår av nedanstående figurer. Vid belastning av halvstens tegelmur eller annan sekundär belastning ska minst 25 mm av muren stå på betongen bakom elementen.

I de fall det krävs en bredare betongkantbalk kan med fördel ett L-element användas. Exempel på ett sådant utförande framgår av figur 2.

Sektion-U300510-600px

Sektion-L300510-600px

1. Armeringsjärn  2. Armeringsnät  3. Armeringsjärn instick  4. Betong  5. ISOGRUND markskiva  6. Dräneringsrör  7. Dränerande återfyllning  8. Dräneringsgrus eller makadam  9. ISOGRUND U- eller L-element

Mer allmänt om laster och konstruktion kan du läsa under Grundkonstruktion.

Värmeisolering

Typ av U-eller L-element och isolering under betongplatta väljs med hänsyn till byggnadstyp och uppvärmingsbehov. För betongplatta med golvvärme rekommenderas nedanstående isolering.
I kantelement: 100 mm
Under kantbalken 100 mm
Under betongplattan 300 mm

Vid 300 mm isolering under betongplattan är det vanligast att välja ett element som är 400 mm högt då betongplattan är 100 mm.

Fuktskydd

För att en betongplatta på mark ska få tillräckligt fuktskydd krävs att den ligger på kapillärbrytande och dränerande underlag. Detta ska ske i två skikt där det ena är kapillärbrytande och det andra dränerande. Exempel på kapillärbrytande skikt är skivor av EPS (cellplast), 100 mm med fasade kanter alternativt 2×100 mm med förskjutna skarvar. Det dränerande skicket ska bestå av 100 mm dräneringsgrus eller makadam. Dessa skikt ska ha en sådan kornfördelning att högst 5% passerar maskvidden 2 mm eller på annat sätt visats ha dränerande egenskaper. Behov av dräneringsledningar och filter i form av fiberduk bedöms i varje enskilt fall.

tjalisolering-karta2Tjälisolering

En grundkonstruktion på frostaktiv jord ska skyddas mot påverkan av tjäle. Tjäldjupet beror på klimat och markförhållanden på orten. Ju längre tid som temperaturen är under noll desto djupare ner tränger tjälen.
På kartan bredvid visas maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke, på olika orter i Svergie. Tjälfarlig mark är mark som inte släpper igenom vatten t ex lera.

Använd kartan för att se vilket tjäldjup som gäller där grunden ska läggas. Använd sedan tabellen nedan för att se ifall tjälisolering är nödvändigt.

Grundläggningsdjup

Med grundläggningsdjup avses i detta fall det vertikala avståndet från grundelementets underkant till underkant av dränerande material.

Grundläggningsdjup väljs med utgångspunkt från nedanstående tabell. I tabellen har vi sammanfattat de beräkningar vi gjort för de vanligaste förekommande fallen. Observera att det oberoende av grundläggningsdjup alltid krävs att all matjord skall tas bort.

GrundlaggningsdjupTabellen används på följande sätt:
Golvtemperatur bestäms av ifall du har golvvärme eller inte. 18 grader är utan golvvärme och 24 grader är med golvvärme. Kontrollera sedan på kartan ovan vilket tjäldjup det är på orten där huset ska byggas. Därefter går du in i den vänstra tabellen ifall du tänkt bygga utan tjälisolering och i den högra ifall du tänk bygga med tjälisolering. Där kan du läsa av vilket som är det minsta möjliga grundläggningsdjup du behöver.
* betyder att det krävs att ytterhörnen isoleras med utvändig tjälisolering på en längd av 1 200 mm från hörnet.
Den utvändiga tjälisoleringen ska vara en minst 50 mm tjock skiva av styrencellplast med bredden 600 mm.

Ytbehandling

ISOGRUND U- och L-element har en färdigbehandlad yta av fiberarmerad betong. Ytterligare ytbehandling behövs inte. Betongen är gjuten på en spårad cellplast vilket säkerställer en långsiktig vidhäftning. Om sockeln ska putsas ska detta ske med fiberarmerad betong. Ett alternativ är att kantelementen levereras utan ytskikt och att sockeln putsas på med nät och fiberarmerad putsbruk på byggplatsen.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.

Platta på mark – Garage