Platta på mark – Garage / Montering

Platta på mark – Garage

Vid grundläggning för garage används i princip alltid platta på mark. I garage har man ofta något mindre krav på isolering än till en vanlig villa. Det vanligaste är 300 mm höga kantelement och 200 mm isolering. Önskas golvvärme i garaget är det vanligt att gå upp till 300 mm isolering även i garaget.

Montering – Platta på mark – Gagage

Monteringsanvisningen nedan är för platta på mark vilket används när marken har normal bärighet. Vid osäkerhet kring markens bärighet bör en geoteknisk undersökning göras.

Utsättning

Innan schaktning behöver du veta exakt var grunden ska placeras på tomten. Du behöver även veta hur grunden ska placeras i höjdled. Du kan boka både grovutsättning och finutsättning via kommunen, Metria eller liknande bolag.

En grovutsättning innebär oftast att en stolpe sätts ut en bit utanför grundens ytterhörn samt att en arbetshöjd markeras. Efter schaktning kan en finutsättning bokas in. De vertikala profilbrädorna som sitter på hörnstolparna ska markera grundens höjd. På dessa profiler placeras vid finutsättningen en spik som markerar grundens yttermått och mellan dessa spikar kan en profiltråd spännas.

Om det finns tydliga referenspunkter som ofta är fallet vid tillbyggnader eller byggnader nära befintliga, inmätta byggnader behöver inte utsättningar bokas in. Boka dock en lägeskontroll innan grunden gjuts igen.

En pinne markerar hörnen och en bit utanför placeras en stolpe med vertikala brädor för att markera grundens höjd.
Profiltrådar placeras på brädorna och fungerar som mall för utsida grund.

Markarbete

Vid grundläggning med U- och L-element schaktas markytan av från all matjord och så mycket som krävs med hänsyn till grundläggningsdjupet. Normalt schaktar man ca 600 mm utanför grundens mått för att få plats med dränering och dagvatten. Hur många mm dränerande material du behöver under kantelementet bestäms av vart i landet du bor och hur mycket isolering du har i grunden samt ifall du tjälisolerar eller inte. Mer info om detta kan du se under fliken konstruktion. Generellt gäller att aldrig bygga på matjord eller frusen mark.

Vid schaktning schaktas även för utvändiga VA- och dräneringsledningar. Sedan VA- och dräneringsledningar dragits sker återfyllning kring dessa med dränerande material.

Som underlag för elementen läggs en bädd av makadam som komprimeras väl. Om undergrunden består av löst material som t ex lera ska en geoduk läggas mellan schaktbotten och makadambädden. Detta för att förhindra att makadamen trycks ner i undergrunden och tappar sin dränerande förmåga.

Montering kantelement

Före montering av kantelementen flyttas profiltråden in så att den visar grundens yttermått. Kontrollmät diagonalerna. Börja med att sätta ut hörnen. Ett hörn är ett rakt element med betong på en gavel och ett urtag för att sluta an mot ett standardelement. Elementen placeras därefter ut på det avjämnande underlaget och fästs samman med skarvbleck. Kapning av elementen kan göras med kapsåg försedd med diamantklinga. Montera elementen så att utsidan blir så rak som möjligt. Blir det invändiga glipor i skarvarna mellan elementen kan dessa med fördel fogskummas. Fördelen med att fogskumma skarvarna är att elementen limmas ihop och därmed bättre klarar betongtrycket vid gjutning.

Ytterhörn – Skjut in ett standardelement i urtaget. För U-elementen ska cellplasten som bryter av kantbalken från standardelementet skäras bort

Innerhörn – Placera elementet så att betongsidan precis går förbi det andra elementets yttre del. Första lagret cellplast läggs som vanligt så att det täcker marken. Det andra och ev tredje lagret cellplast ska placeras så att kantbalksrännan fortsätter runt hörnet.

Som underlag för grunden läggs makadam.
Börja monteringen med ett ytterhörn.
Placering av kantelement vid innerhörn.
Inner- och ytterhörn.
Montera elementen så att utsidan blir så rak som möjligt.
L-elementen kan med fördel fogskummas på insidan.

Fixera kantelementen

I skarvarna mellan kantelementen används speciella skarvbleck. Skarvblecken trycks ner i cellplasten innanför fiberbetongen. Placera även ett skarvbleck i elementens botten eller bakkant.

Monteringsplattor

Vid användning av monteringsplattor placeras en monteringsplatta ut i varje skarv. Monteringsplattor används dels för att ge tyngd och stabilitet till elementen och dels för att bilda distans åt armeringsjärnen.

Fixera kantelementen med två skarvbleck i varje skarv.
Monteringsplattor kan med fördel användas som tyngd i kantelementens botten.

Grundisolering

Grundisoleringen läggs därefter ut så att skarvarna mellan cellplastskivorna i de båda skikten blir förskjutna. Cellplastskivorna kan hållas ihop med cellplastspik. Se till att förankra cellplasten mot elementens bakkant för att undvika att cellplasten flyter upp vid gjutning. Om du lägga radonduk (RMB 400) i grunden ska denna placeras mellan lager 1 och 2. Tänk då på att inte använda cellplastspik som punkterar duken.

Vid eventuella punktlaster kan man behöva plocka bort översta lagret cellplast för att förstärka plattan med ett tjockare lager betong. Detta framgår i konstruktionen (grundsektionerna) för grunden.

Golvvärme

Golvvärmerören läggs ut enligt fabrikantens anvisningar. Golvvärmen monteras i monteringsskenorna som medföljer golvvärmeleveransen. Monteringsskenorna har plasttaggar som trycks ner i cellplasten. Golvvärmen ska alltid provtryckas av rörläggare innan gjutning.

Placera ut cellplastskivorna omlott för att undvika genomgående skarvar.
Vid ev punktlaster och bärande innerväggar tar man bort översta lagret cellplast.

Armering

Armera enligt den för objektet framtagna grundsektionerna. Armeringsdistanserna används för att armeringsnäten ska hamna rätt i betongplattan. Armeringsdistanser placeras under nät ca 3 st/m2. Vid användning av speedies markdistans placeras dessa ca 1 st/m2. Monteringsplattorna används för att placera armeringsjärnen i kantbalken. I hörnen ska armeringsjärnen bockas. Armeringsnäten ska ligga centriskt i betongplattan om inget annat anges. Generellt gäller att armeringsjärn och armeringsnät ska skarvas med överlapp.

Exempel på skarvlängd;
Skarvlängd raka järn Ø12 mm=600 mm
Skarvlängd nät Ø5 c150=200 mm (dock minst två stänger)

Vid eventuella punktlaster eller bärande innerväggar kan det behövas extra armering. Detta framgår i konstruktionen (grundsektionerna) för grunden.

Armering – instick

På kantbalksektionerna kan instick förekomma. Detta innebär att raka järn kapas i angiven längd och placeras ovanpå armeringsnäten vinkelrätt mot grundelementen runt hela grunden och med inbördes avstånd enligt kantbalksektionen.

Kontrollera nu alla mått och fotografera grunden för dokumentation.

Placera ut golvvärmen enligt leverantörens anvisningar. Golvvärmen placeras på skenor under armeringen.
Armeringen placeras ut enligt grundsektioner.

Förstärkning av portöppning

Kanten på elementet ska förstärkas vid garageportsöppningen. Detta kan göras på flera sätt. Ett sätt är att skära ner elementet 60 mm i portöppningen. Sätt en brädform i portöppningen där elementen är lägre än de övriga elementen. Därefter gjuts betongplattan.

Garageportsöppningens kant kan förstärkas ytterligare med ett kantjärn. Vid användning av kantjärn utförs förstärkningen enligt ovan men med skillnaden att kantjärnet skruvas fast i brädformen. Kramlorna som är förankrade i järnet viks ut för att järnet ska förankras i betongen. Kantjärn för garageport kan beställas som ett tillval.

Vid portar kan man förstärka kanten genom att skära ner kantelementet och gjuta tjockare betong vid öppningen.
Man kan förstärka portkanten ytterligare genom att gjuta fast ett förstärkningsjärn.

Återfyllnad

Om kantbalken och betongplattan ska gjutas samtidigt krävs utvändig återfyllnad eller annat stöd för elementen. Återfyllnad ska göras upp till 150 mm från elementets underkant. I de fall man först gjuter kantbalken och därefter betongplattan krävs ingen utvändig återfyllnad.

Gjuta plattan

Därefter kan betongplattan gjutas. Lägsta betongkvalitet står angivet på grundsektionerna. Val av betong kan även diskuteras med betongstationen då t ex temperatur i luften kan påverka valet av betong. Undvik att spruta betongen på kantelementen utan rikta slangen inåt grunden och låt betongen rinna ut i kantbalken för att undvika att kantelementen rubbas.

Tänk på att det kan vara inritat nedsänkningar och fall som man måste ta hänsyn till när man gjuter plattan.

Om kantbalk och platta ska gjutas samtidigt behövs utvändigt stöd i form av återfyllnad.
Börja med att lägga betong på plattan och låt den glida ut mot kantbalken.

Skapa ett fall i portöppningen

När betongen styvnat något drar man av ett fall från väggens insida ut mot brädformen på ca 10 mm. Detta görs för att vatten inte ska rinna in under garageporten.

Vid användning av garageelement med förhöjd sockel monteras grunden på samma sätt. Den förhöjda sockeln kommer att sticka upp runt grunden. Skär ner den förhöjda sockeln plus 60 mm innan plattan gjuts och förstärk kanten enligt punkt 13. När man drar av för fallet kan man samtidigt putsa på den synliga cellplasten på portöppningens sidor.

Därefter kan betongplattan härdas på traditionellt sätt. Under härdning ska betongplattan vattnas.

Garagegrund-med-fall
Vid portöppningar ska man skapa ett fall för att undvika att vatten blåser in under porten.
Garage-nedskuret-element
Vid kantelement med förhöjd sockel skär man ner sockeln vid portöppningen.

Tillbehör

Skarvbleck-kantelement-430H

Skarvbleck

Monteringsplatta-kantelemen

Monteringsplatta

Cellplastspik-430H

Cellplastspik

Armeringsdistans-4050-430H

Armeringsdistans

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.

Platta på mark – Garage