Grund till attefall- och fritidshus

Nedan beskriver vi vad som kan vara bra att tänka på när man ska välja en grund för ett lite mindre hus såsom attefallshus, campingstuga eller fritidshus.

Ett Attefallshus som komplementbyggnad i form av gästhus och förråd.
Ett attefallshus som komplementbyggnad i form av gästhus och förråd.

Ett attefallshus är ett hus på maximalt 25 m2. Den som har ett en- eller tvåbostadshus får uppföra ett sk attefallshus på maximalt 25 m2 med förenklade bygglovsregler. Innan man börjar bygga måste man göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked. Den totala höjden från mark till taknock får vara max 4 meter och om attefallshuset byggs närmare grannen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande.

Den stora skillnaden mellan friggeboden och attefallshuset är dels storleken som ökat från 15 m2 till 25 m2 och dels att attefallshuset får inredas som självständig bostad och användas både som fritidsbostad och permanent bostad. Attefallshuset kan också användas som komplementbyggnad såsom uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu eller båthus. Dessa skillnader har gjort att intresset för attefallshusen blivit sort och många hustillverkare har gjort förslag på lösningar till attefallshus.

Man kan dela upp tillverkarna av attefallshus i tre grupper:

1)   Leverantören som levererar byggsatser till attefallshus. Detta innebär att man köper en byggsats av det material som behövs och sedan sätter ihop huset utifrån en monteringsanvisning.

2)   Leverantörer levererar nyckelfärdiga attefallshus. Detta innebär att huset görs relativt färdigt i fabrik och sedan lyfts på plats och ganska omgående är klart att använda.

3)   Andra typer av hus som är mindre än 25 m2 som exempelvis garage, växthus mm.

En annan variant är att man själv köper in allt material på byggvaruhandeln och platsbygger huset utifrån egna ritningar och idéer. 

Platta på mark eller krypgrund?

Som materialleverantör till grunder har vi tagit fram olika lösningar för grunder till attefallshus och nedan beskrivs vilka varianter som kan användas och vad som kan vara viktigt att tänka på.

Det vanligaste är att man först bestämmer sig för leverantör av själva huset och därefter anpassar grunden efter hur huset är uppbyggt.

Utifrån ett grundperspektiv är en viktig fråga om det är platta på mark eller krypgrund som passar bäst.

Platta på mark

Platta på mark är en vanlig grundkonstruktion. Detta innebär att kantelement sätts runt grundens ytterkant, marken innanför kantelementen isoleras och en armerad betongplatta gjuts ovanför isoleringen. Betongplattan blir då husets bottenbjälklag och husets ytterväggar och innerväggar kan resas på detta underlag.  

En platta på mark till ett attefallshus passar bra om huset platsbyggs eller byggs med ett byggsats som är anpassad för platta på mark. Om det ska vara golvvärme i attefallshuset är platta på mark att rekommendera då ingjuten golvvärme är betydligt billigare än golvvärme för träbjälklag.

Då ett attefallshus max får vara 4 meter högt innebär detta att det oftast endast är en våning. Detta innebär att lasterna inte blir så höga och mängden armering i betongplattan kan minskas för att få en kostnadseffektiv grund som är lätt att montera. Ofta är kravet på isoleringen till ett attefallshus inte lika hög som i en villa och därför kan en lämplig lösning vara en platta på mark med något mindre isolering.

Vi rekommenderar som standard en attefallsgrund med 300 mm höga element, 200 mm isolering, 100 mm betong (köps lokalt) och en förenklad armering enligt nedan sektion.

Till ett attefallshus som är 6×4 m går det åt ca 3 m3 betong.

På vissa ställen kan det vara svårt att komma åt med en betongbil och betongen kan behövas blandas på plats. Då 3 m3 betong är ganska så mycket att blanda på plats kan ett alternativ vara att göra en tunnare betongplatta på 50 mm genom att lägga ett extra lager 50 mm cellplast (dvs 250 mm). Genom att göra detta reduceras betongmängden till 1,6 m3 vilket är möjligt att blanda på plats. Ska golvvärme gjutas behövs dock minst en 80 mm betongplatta.

Krypgrund

Exempel på grundritning för krypgrund.
Exempel på grundritning för krypgrund.

Den stora skillnaden mellan en platta på mark och en krypgrund är att en krypgrund behöver ett fribärande bjälklag som bär upp huset mellan balkarna. Vid en krypgrund behövs ingen betong. Attefallshus som levereras nyckelfärdiga från fabrik har ofta ett färdigt bjälklag då huset levereras som en ’färdig låda’. Dessa hus kräver ofta en krypgrund.

Vi har ett system med isolerade betongbalkar som enkelt lyfts på plats för hand utan kranbil. Vi tillverkar måttanpassade balkar så att grunden stämmer exakt efter varje objekt så att balkarna enkelt kan ställas ut efter grundritningen. Kryputrymmet ventileras med uteluft genom ventiler som sitter ingjutna i balkarna så att ingen ytterligare ventilation behövs.

Vi levererar ett komplett system för allt du behöver till din krypgrund med grundbalkar, krönbalkar, stödplattor, markisolering, plastfolie, inspektionslucka och grundritning.

Platta-pa-mark-Attefallshus
Platta på mark är en lösning med betongplatta som bjälklag.
Krypgrund-Attefallshus-560p
Krypgrund används vid fribärande bjälklag som bär mellan balkarna.

Temperatur i stugan på vintern 

Det som man också behöver tänka på vid grundläggningen av fritidshus är vilken temperatur man kommer att ha i stugan på vintern. Detta för att husets värme påverkar grunden och risken för tjällyftning. Man kan lite förenklat säga att husets värme förhindrar att marken under grunden fryser och skapar rörelser i marken vilket kan ge sättningar. Om man har under 10 grader i huset under vintern bör huset tjälisoleras och grundläggningsdjupet ökas dvs det behövs ett tjockare lager dränerande material under grunden. Tabellvärden för grunder med hustemperatur över 10 grader finns under konstruktionslösningar. Dessa värden behöver ökas i de fall temperaturen i huset kommer att vara lägre än 10 grader.

Golvvärme till attefall- och fritidshus

Om det ska vara golvvärme i ett attefallshus är den vanligaste lösningen platta på mark och Ingjuten golvvärme.

Det går även att ha golvvärme om man har krypgrund. Då behövs dock ett annat system som kallas Golvvärme för träbjälklag.

Golvvarme-ingjutning-600H
Golvvärme för ingjutning i betongplatta.
Golvvarme-trabjalklag-600H
Golvvärme för träbjälklag.

Golvvärmen kan kopplas till husets värmekälla genom en kulvert. En annan variant är att köpa till en separat värmekälla till attefallshuset t ex en elpanna. En elpanna på 2 kW klarar en yta på upp till 40 m2. En 2 kW elpanna kostar 7200 kr inkl moms.

Om man ska bygga ett fritidshus som endast används sporadiskt vintertid ska man tänka på att golvvärme är ett trögt system och har man sänkt ner temperaturen tar det tid att få upp värmen i stugan.

Värmen i huset ska aldrig understiga 5 grader då det då finns risk att vattnet i rören fryser. Vill man kunna sänka ner värmen så lågt måste man använda glykol i vattnet som går i slangarna.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.