Grundläggning betongplatta

Att tänka på inför grundläggning av betongplatta

Det är viktigt att huset får en rätt konstruerad grund. Nedan har vi sammanfattat vad som är viktigt att tänka på innan grunden anläggs.

Markförhållanden och undergrund

Det är viktigt att få information om marken som huset ska byggas på. Ofta har kommunen underlag som gjorts för området som man kan utgå ifrån. Finns inte detta så kan man behöva bekosta en geoteknisk undersökning.

Markens bärighet

Kommunen har ofta geotekniska områdesundersökningar där det t ex finns angivet vilken bärighet marken har. I de flesta fall har marken bra bärighet. Har marken dålig bärighet kan grunden behöva pålas eller grundläggas med kompensationsgrundläggning vilket medför extra kostnader.

Radon

I vissa delar av Sverige finns det radon men långt ifrån överallt. För att få rätt information om vad som gäller kan du vända dig till din kommun. Kommunen har ofta även undersökningar som visar ifall marken innehåller radon. Innehåller marken höga radonhalter kan du behöva skydda huset mot radon genom att exempelvis lägga in en radonduk i grunden.

Om man är osäker på om marken innehåller radon kan det vara bra att jämföra kostnaden för att lägga in en radonduk med vad det kostar att göra en undersökning av marken. I många fall är det billigare att lägga in en radonduk än att göra en undersökning.

Tjälfarlig mark och grundläggningsdjup

För att kunna skydda din grund mot tjälskjutningar behöver du veta ifall marken är tjälfarlig. Med tjälfarlig mark menas att marken inte släpper igenom något vatten dvs marken är inte dränerande, exempel på tjälfarlig mark är lera och morän. Hur grunden ska säkras mot tjällyftning beror på var i landet du bor. Marken kan säkras mot tjällyftning antingen genom att öka tjockleken på den dränerade grusbädden under kantbalken eller att tjälisolera genom att lägga utvändig isolering runt grunden.

Om du väljer du att tjälisolera behöver du inte lika mycket dränerade material under kantbalken. En ytterligare faktor som spelar in är ifall du har golvvärme eller inte. I vår tabell för grundläggningsdjup och tjälisolering kan du gå in och se hur mycket dränerade material du behöver under kantbalken samt ifall du behöver tjälisolera. Oavsett vad tabellen för grundläggningsdjup och tjälisolering säger ska alltid all matjord bort.

Grundkonstruktion och husets laster

En viktig funktion som grunden har är att bära upp huset, grunden måste således klara de laster som huset har. Bygger du huset genom en husfabrik tillhandahåller ofta husfabriken en lastplan. Lastplanen anger vilka laster huset har. Bygger du i lösvirke utan husfabrik kan du behöva hjälp med att bedöma husets laster. Kommunen kräver idag en hel del handlingar för att man ska få ett startbesked och komma igång med bygget. Vad gäller grunden kräver de flesta kommuner grundsektioner på hur grunden ska konstrueras utifrån husets laster. Vi hjälper till att göra grundsektioner för kantbalk, bärande innervägg och punktlaster utifrån angivna laster utan extra kostnad om ni köper materialpaket av oss.

Det finns olika typer av laster:
Linjelast för kantbalk: Detta är den last som kommer ner från ytterväggar och tak och som tas upp i kantbalken (kantbalken är den betongförstärkning som löper runt hela huset). För enplans- och tvåplanshus med mellanbjälklag av trä ligger denna last oftast under 20 kN/m.
Linjelast vid bärande innervägg: Under husets bärande innerväggar behövs grunden oftast förstärkas. Detta görs oftast genom att man tar bort ett lager cellplast och lägger extra armering i grunden där de bärande innerväggarna kommer.
Punktlaster: Laster kan också komma ner punktvis. Detta är ofta fallet om man har en öppen planlösning och få bärande innerväggar. Under dessa punkter måste grunden förstärkas.

Fuktskydd

En av grundens viktiga uppgifter är att skydda huset mot fukt. En platta på mark är ett beprövat och säkert sätt att anlägga en grund som ger en fuktsäker grundlösning. En grund ska ha ett dränerande skikt och ett kapillärbrytande skikt. Det dränerande skiktet läggs under grunden i form av dräneringsgrus eller makadam ifall marken under inte är självdränerande. Det dränerande skiktets uppgift är att leda bort vatten till dräneringsledningarna. Hur mycket dränerade material du behöver under kantbalken kan du se under grundläggningsdjup ovan och normalt gäller 100 mm dränerade material under resten av grunden. Cellplast är ett kapillärbrytande skikt. Cellplast suger endast fukt kapillärt 15 mm och är därför kapillärbrytande vid 30 mm. Cellplastskivorna är som standard 100 mm tjocka och läggs i tre lager med förskjutna skarvar för att undvika genomgående skarvar.

Isolera mot kyla

En platta på mark ger en välisolerad grund. Det är cellplasten som isolerar grunden och vanligast vid villor idag är 300 mm cellplastisolering. Detta ger en god isolering av grundplattan och är även det som rekommenderas vid golvvärme för att värmen ska stiga uppåt och inte försvinna neråt.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.