Krypgrund – Inneluftsventilerad / Montering

Montering – Tjälldén Inneluftsventilerad krypgrund

Monteringsanvisningen nedan är för krypgrund när marken har normal bärighet. Vid osäkerhet kring markens bärighet bör en geoteknisk undersökning göras.

1. Utsättning

Innan schaktning behöver du veta exakt var grunden ska placeras på tomten. Du behöver även veta hur grunden ska placeras i höjdled. Du kan boka både grovutsättning och finutsättning via kommunen, Metria eller liknande bolag. En grovutsättning innebär oftast att en stolpe sätts ut en bit utanför grundens ytterhörn samt att en arbetshöjd markeras, bild 1. Efter schaktning kan en finutsättning bokas in. De vertikala profilbrädorna som sitter på hörnstolparna ska markera grundens höjd. På dessa profiler placeras vid finutsättningen en spik som markerar grundens yttermått och mellan dessa spikar kan en profiltråd spännas, bild 2.

Om det finns tydliga referenspunkter som ofta är fallet vid tillbyggnader eller byggnader nära befintliga, inmätta byggnader behöver inte utsättningar bokas in. Boka dock en lägeskontroll innan grunden gjuts ihop.

2. Markarbete

Vid grundläggning med krypgrund schaktas markytan av från matjord. Därefter schaktas en ränna där grundbalkarna skall placeras. Rännans djup väljs med hänsyn till grundläggningsdjupet. Grundläggningsdjupet för en krypgrund är avståndet mellan underkant dränerande material upp till färdig mark efter återfyllnad (A). Detta avstånd är olika beroende på var i landet grunden ska byggas. Generellt gäller att all matjord ska bort och att det ska vara minst 300 mm makadam under stödplattorna (B).

Grundläggningsdjup i olika regioner

Med tjälisolering (D) kan grundläggningsdjupet reduceras i områden med högt tjäldjup. Nedan visas förenklat minsta grundläggningsdjup för olika delar i landet.
Tjäldjup 1,1-1,4: 700 mm
Tjäldjup 1,5-1,9 m: 700 mm med 600 mm tjälisolering
Tjäldjup 2,0-2,2 m: 800 mm med 1200 mm utvändig tjälisolering
Tjäldjup 2,3-2,5 m: 1000 mm med 1200 mm utvändig tjälisolering
Se mer detaljerad tabell för grundläggningsdjup under avsnittet Konstruktion.

Bredden på rännan ska vara ca 1200 mm längs med ytterkanten (C) och ca 800 mm under balkraderna inne i grunden. Därefter schaktas för utvändiga VA-ledningar och dräneringsledningar. Dräneringsledningen ska placeras utanför 45-graderslinjen från underkant utvändigt nedre hörn på stödplattan (E). Sedan dessa dragits sker återfyllning kring dessa med dränerande material. Som underlag för stödplattorna återfylls rännan med makadam som komprimeras väl.

Om undergrunden består av löst material som t ex lera ska en geoduk läggas mellan schaktbotten och makadambädden. Detta för att förhindra att makadamen trycks ner i undergrunden och tappar sin dränerande förmåga.

Rör för el och utvändiga vatten- och avloppsledningar bör i möjligaste mån läggas i makadambädden. Dessa går sedan upp genom plastfolien/cellplasten som ska tätas så tänk på att gå igenom på så få ställen som möjligt.

3. Montering ytterkant

Dubbelkolla så att profiltråden visar grundens yttermått. Kontrollmät diagonalerna. Börja med att sätta ut hörnen och tillhörande stödplattor. Grundbalkens utsida ska följa profiltråden, bild 3. Ett hörn är en rak grundbalk med betong på en gavel och ett urtag för att sluta an mot ett standardelement. Därefter placeras stödplattor, mellanliggande cellplastblock, grundbalkar och numrerade passbitar ut enligt den objektsanpassade grundritningen. Passbitarna är tillverkade för det specifika objektet och är uppmärkta med samma nummer som på grundplanen. Grundbalkarna placeras så att urtagen i sidorna hamnar över hålen i stödplattorna, bild 4. Lämna plats för inspektionslucka där det står ’Lucka’ på ritningen.

Cellplastblocken är 700 mm långa och placeras mellan stödplattorna. Vid passbitar och hörnblock får cellplastblocken kapas så att de passar mellan stödplattorna.

Eventuella justeringar i höjdled görs mellan stödplatta och balk med justeringsbrickor. Om kapning av balkar behöver utföras på byggplatsen kan detta ske med kapsåg försedd med diamant- eller karborundumklinga.

4. Plastfolie och mittbalkar inne i grund

Därefter läggs plastfolie ut som en remsa under de stödplattor som ska placeras inne i grunden, bild 5. Vid skarvar ska plastfolien ha ett överlapp på minst 100 mm. Skarvarna tejpas med den medföljande dubbelhäftande tejpen. Tejpen med klister på endast en sida används som skarvlock. Vid inneluftsventilerad krypgrund är det viktigt att grunden är tät så undvik att det uppstår några hål i plasten och se till att alla skarvar är tätade. Plastfolien ska senare dras upp på insida balkar samt ovankant så tänk på att ha ett övermått på ca 1 meter mot ytterkant.

När plastfolien är på plats kan stödplattor och mittbalkar inne i grunden placeras ut enligt grundritningen, bild 6.

Mittbalkarna, som placeras inne i grunden, är 500 mm långa (precis som stödplattorna) och har ett hål i centrum på balken. Inne i grunden placeras mittbalkarna rakt ovanpå en stödplatta så att hålen hamnar i linje. Eventuella justeringar i höjdled görs mellan stödplatta och balk med justeringsbrickor.

5. Krönbalkar och fixering av grundbalkarna

Krönbalkar, dvs plåtarna ovanför öppningarna inne i grunden, placeras enligt grundritningen, bild 7.

Balkarna fixeras och tätas därefter genom att man gjuter betong i urtagen i balk och stödplattor, bild 8. Betongpelarna ska härda ca en vecka. Om det finns risk att betongen fryser under härdningen bör pelarna täckas med cellplast eller liknande.

6. Plastfolie

Nu kan resten av plastfolien läggas ut, bild 9. Plastfoliens syfte är att stoppa markfukten. Vid skarvar ska plastfolien ha ett överlapp på minst 100 mm. Skarvarna tejpas med den medföljande dubbelhäftande tejpen. Tejpen med klister på endast en sida används som skarvlock. Vid inneluftsventilerad krypgrund ska plastfolien senare dras upp på insida balkar samt ovankant så tänk på att ha ett övermått på ca 1 meter runt om. Vid hörnen lägger man plasten omlott och skarvar därefter.

Om man behöver få ut vatten innan huset sätts på plats kan man öppna plastfolien vid lämpligt ställe så att vatten kan rinna ut. Denna skarv ska sedan skarvas och tejpas på nytt.

7. Markisolering

Cellplastskivor läggs ovanpå plastfolien på hela grundens yta i de fall markisolering används, bild 10. Om man ska ha 200 mm invändig isolering ska cellplastskivorna läggas omlott för att inte få genomgående skarvar.

8. Inspektionslucka

På insidan av inspektionsöppningen placeras ett medföljande måttanpassat cellplastblock. I ovankant inspektionslucka skruvas en vinkelplåt som stöd för inspektionsluckan och på utsidan skruvas sedan plåtluckan fast, bild 11. Plåten kan skruvas i balkarna med skruv och plugg alternativt vingmutter. Hål i plåten borras med metallborr.

För att skapa täthet vid luckan fästs en självhäftande gummitätning ca 7 mm längs plåtluckans ytterkant på den sida som ska tryckas mot balkarna. Fäst även gummitätning på cellplastblocket som ligger an mot balken på insidan. För att få cellplastblocket på plats utifrån fäster man de två medföljande blå cellplastskruvarna i cellplasten och använder dessa som handtag.

9. Ventilation

En inneluftsventilerad grund är en tät grund där luften i kryputrymmet ska ventileras. Ventilationen ska ske fristående från husets ventilation. För att få en så jämn ventilation som möjligt rekommenderar vi ventiler i bjälklaget och en frånluftsfläkt i en av grundbalkarna. Tilluftsventilernas antal och placering i bjälklaget ritas in på grundplanen i varje enskilt fall. Minflöde ska vara ca 15 l/s vilket skulle motsvara en teoretisk omsättning av luft 1 gång per timma. Luftomsättningen ska ligga mellan 1-2 ggr per timme. Den relativa luftfuktigheten ska inte överstiga 75 % RF.

Ett annat alternativ är att komplettera med det fläktpaket och golvdon som vi tillhandahåller. I detta fall har en av grundbalkarna ett ingjutet spirorör där en kanalfläkt installeras, bild 13. Fläkten suger luften ur grunden via ett galler i stödmuren. Ett antal golvdon av modell GD5 monteras enligt nedan, bild 14 och 15. Dessa golvdon släpper via filter ner luft från bostaden till kryputrymmet. Antal golvdon beräknas efter bostadens storlek. Exempelvis behöver ett hus på 110 m2 fyra stycken golvdon. Det går även att komplettera med en fuktstyrning sk dubbeltrafo som ger möjlighet att ställa in högt och lågt läge på fläkten. Då kan fläkten styras så att den körs på lågt läge under 75 % luftfuktighet och på högt läge över 75 %.

Montering av golvdon

Hålet i golvskivan skall göras motsvarande hålet i botten av golvdonet (10x250mm) och görs antingen innan golvskivan monteras genom att jacka ur denna eller efteråt genom att såga upp ett hål med en feinsåg. Dammsug efteråt med ett smalt munstycke i hålet för att få upp
spån. Samma procedur görs sedan med ytskiktet (parketten, klinkerplattorna eller mattan). Donet monteras sedan genom att bakstycket skruvas fast i väggen och mot golvskivan med 4 st skruvar av lämplig modell.

Om donet skall monteras i en miljö där vatten kan förekomma på golvet (t ex städvatten eller vid entréer) bör kontaktytan mot golvet och nedre delen mot väggen tätas med våtrumssilikon.

Montera slutligen donets filter och front, som låses på plats med medföljande skruv.

Exempel på placering av fläkt och golvdon

Ventilationssystem och installationsexempel är framtagna i samarbete med Alig Ventilation.

10. Täta vid rörgenomföringar

Den inneluftsventilerade krypgrunden ska vara helt tät så man ska vara noggrann med att täta vid alla rörgenomföringar såsom avloppsrör eller fläktrör. Detta kan göras med plastfolie och tejp.

11. Fästa syllen

Plastfolien ska dras upp på in- och ovansida grundbalk. I ovankant ovanpå plastfolien placeras sedan en syllisolering. Därefter kan syllen fästas med expanderbult eller spikplugg i betongpelarna (balkskarvarna).

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För att få en offert kan du skicka in en prisförfrågan.