Hybridgrund / Montering

Hybridgrund

Tjälldén Hybridgrund är ett alternativ till platta på mark och krypgrund. Grundsystemet vilar direkt på mark men utan betongplatta eller kryputrymme som för traditionella grundsystem. Innanför grundbalkarna placeras 300 mm isolering vilket ger samma isolering som en grundlösning för platta på mark. Fördelen med detta är att man får god isolering i grunden samt att man inte behöver ventilera något kryputrymme. För att montera en hybridgrund behövs heller ingen platsgjutning som vid en platta på mark. Hybridgrunden passar för hus med fribärande bjälklag.

Montering – Hybridgrund

Monteringsanvisningen nedan gäller för hybridgrund när marken har normal bärighet. Vid osäkerhet kring markens bärighet bör en geoteknisk undersökning göras.

1. Utsättning

Innan schaktning behöver du veta exakt var grunden ska placeras på tomten. Du behöver även veta hur grunden ska placeras i höjdled. Du kan boka både grovutsättning och finutsättning via kommunen, Metria eller liknande bolag.

En grovutsättning innebär oftast att en stolpe sätts ut en bit utanför grundens ytterhörn samt att grundens höjd markeras, bild 1. Efter schaktning kan en finutsättning bokas in. De vertikala profilbrädorna som sitter på hörnstolparna ska markera grundens höjd. På dessa profiler placeras vid finutsättningen en spik som markerar grundens yttermått och mellan dessa spikar kan en profiltråd spännas, bild 2.

Kontrollera på startmötet med kommunen vad de rekommenderar för utsättningar och lägeskontroll.

Bild 1. En pinne markerar hörnen och en bit utanför placeras en stolpe med vertikala brädor för att markera grundens höjd.
Bild 2. Profiltrådar placeras på brädorna och fungerar som mall för utsida grund.

2. Markarbete

Vid grundläggning med balkar schaktas markytan av från all matjord och så mycket som krävs med hänsyn till grundläggningsdjupet. Normalt schaktar man ca 600 mm utanför grundens mått för att få plats med dränering och dagvatten. Hur många mm dränerande material du behöver under stödplattorna bestäms av vart i landet du bor och hur mycket isolering du har i grunden samt om du tjälisolerar eller inte. Mer info om detta kan du se under fliken Konstruktion. Generellt gäller att aldrig bygga på matjord eller frusen mark.

Vid schaktning schaktas även för utvändiga VA- och dräneringsledningar. När VA- och dräneringsledningar dragits sker återfyllning kring dessa med dränerande material.

Som underlag för stödplattor och balkar läggs en bädd av makadam som komprimeras väl, bild 3. Om undergrunden består av löst material som t ex lera ska en geoduk läggas mellan schaktbotten och makadambädden. Detta för att förhindra att makadamen trycks ner i undergrunden och tappar sin dränerande förmåga.

3. Montering grundbalkar

Vid finutsättning markeras oftast fasadmåtten. Före montering av grundbalkar flyttas profiltråden in så att den visar grundens yttermått vilket vanligtvis är något innanför fasadmåtten beroende på fasadens överhäng. Kontrollmät diagonalerna. Börja med att sätta ut hörnen, bild 4. Placera först ut två stödplattor som underlag för balken. Stödplattorna ska placeras enligt ritning så att balkens urtag hamnar ovanför hålet i stödplattan. Ett hörn är ett rakt element med betong på en gavel och ett urtag för att sluta an mot ett standardelement.

Bild 3. En geoduk placeras under grusen om undergrunden består av löst material. Makadamen komprimeras sedan väl med padda.
Bild 4. Kontrollera att profiltråden visar grundyttermått. Börja sedan med att montera ett hörn.

Därefter placeras stödplattor, mellanliggande cellplastblock, grundbalkar och numrerade passbitar ut enligt den objektsanpassade grundritningen, bild 5. Grundbalkarna placeras så att urtagen i sidorna hamnar över hålen i stödplattorna.

Passbitarna är måttanpassade balkar och tillverkade för det specifika objektet. Passbitarna är uppmärkta med samma nummer som på grundplanen; P1, P2, P3 etc, bild 6.

Bild 5. Objektsanpassad grundritning.
Bild 6. Passbitarna är markerade på samma sätt som på ritningen.

Det medföljer små cellplastblock som är 700 mm långa som passar mellan stödplattorna. Vid passbitar och hörnblock får cellplastblocken kapas så att de passar mellan stödplattorna. Se till att balkarna hamnar i våg med hjälp av väl avvägd och spänd profiltråd i kombination med vattenpass eller laser, bild 7.

Eventuella justeringar i höjdled görs mellan stödplatta och balk med justeringsbrickor. Om kapning av balkar behöver utföras på byggplatsen kan detta ske med kapsåg försedd med diamantklinga.

Eventuella mittbalkar dvs balkar inne i grunden monteras på samma sätt som ytterbalkarna. Mittbalkar används i de fallde behövs för att bära upp bjälklaget. Även mittbalkar är inritade på den objektsanpassade ritningen.

När alla balkar är utplacerade är ramen på grunden klar, bild 8.

Bild 7. Kontrollera att balkarna hamnar i våg med hjälp av vattenpass eller laser.vattenpass eller laser.
Bild 8. Alla balkar är placerade längs ytterkant och inne i grunden.

4. Avloppsrör i grusbädden

Om avloppsrören inte redan är utplacerade innan balkarna placerats ut kan dessa placeras ut nu. Kontrollera att avloppsrören hamnar på rätt ställe, bild 9. Och återfyll sedan dessa med makadam, bild 10. Bygger man själv kan det vara enklare att rita upp rumsindelningen när balkarna är på plats för att sedan instruera rörläggaren hur avloppen ska dras. Gjut inte ihop balkarna innan detta moment är klart då vissa balkar kan behöva flyttas.

Bild 9. Placera avloppsrören i grusbädden. Markera gärna rumsindelningen på marken.
Bild 10. Återfyll rören med makadam.

5. Betong i urtagen

Innan cellplasten läggs ut stabiliseras balkarna genom att stödplatta och urtag fylls med betong, bild 11. Om grunden har 100 mm höga stödplattor och 300 mm höga balkar går det åt ca 4 liter per pelare vilket enkelt blandas på plats med betongvisp. Använd grovbetong på säck, bild 12. Betongvispar går att hyra. En 20 kg säck betong räcker till ca 13 liter betong. Om inte alla rören (vatten och el) är indragna i grunden kan balkarna där dessa rör ska in lämnas ogjutna tills detta är gjort.

Bild 11. Gjut betong i urtagen mellan balkarna.
Bild 12. Betongen till urtagen kan blandas med betongvisp.

6. Markisolering

När balkarna är gjutna så placeras markisoleringen ut. Cellplastskivorna läggs omlott för att undvika genomgående skarvar och förankras med cellplastspik, bild 13-14. Glipor runt rör och större skarvar skummas. Tappvattenrören dras oftast i träbjälklaget.

Bild 13. Lägg ut markisoleringen omlott.
Bild 14. All markisolering är utplacerad.

7. Plastfolie eller radonduk

Ovanpå cellplasten placeras platsfolie, bild 15. Plastfoliens syfte är att stoppa markfukten. Vid skarvar ska plastfolien ha ett överlapp på minst 100 mm. Skarvarna tejpas med den medföljande dubbelhäftande tejpen. Tejpen med klister på endast en sida används som skarvlock. Genomföringar skall tätas på samma sätt. Plastfolien dras ut över grundbalkarna så mycket att den kan vikas upp på bjälklagskanten 50 mm och fästas i denna.

Vid radonfarlig mark kan man istället ersätta plastfolien med en radonduk.

Bild 15. Placera plastfolien ovanpå cellplasten.
Bild 16. Den färdiga hybridgrunden.

8. Träbjälklag

När hybridgrunden är klar kan träbjälklaget monteras. Syllen fästs med expanderbult eller spikhylsa och placeras i första hand i de gjutna skarvarna. Mellan syll och grundbalk läggs syllisolering.

Bjälklaget ovanför hybridgrunden, dvs utrymmet mellan plastfolien och golvspånen, ska inte fullisoleras utan endast stegljudsisoleras med 70 mm mineralull. Detta eftersom isoleringen ligger i grunden och bjälklaget hamnar då på den varma sidan. Stegljudsisoleringen kan antingen fästas i ovankant eller underkant bjälklag. Om den ligger i underkant så kan man lägga den på tvärgående reglar eller på trossbottenskivan.

Rördragning kan med fördel dras i träbjälklaget i samband med montering av detta.

För att få fullgod lufttäthet mot anslutande byggnadsdelar ska vindduken från ytterväggen ska dras ner förbi bjälklagskanten och skarvas med grundens plastfolie i nivå med syllen. Plastfolien från grund viks upp max 50 mm och överlappas med vindduken där skarven tejpas tätt. Om plastfolien dras upp högre än så riskerar fukt att stängas in. I de fall vindduken inte kan dras ner från ytterväggen monteras en extra vindduk på bjälklagskanten. Den extra vindduken skarvas sedan med grundens plastfolie enligt ovan.

Förutom vindskyddet bör syllen/bjälklagskantens utsida isoleras med 50 mm mineralull, se punkt 10 i figurerna nedan. På detta sätt förhindrar man ytterligare att kall luft tränger in i bjälklaget.

1.Grundbalk 300 mm 2.Markisolering 3.Stegljudsisolering 70 mm 4.Makadam 5.Plastfolie alt Radonduk 6.Dräneringsrör 7.Dränerande återfyllning 8.Stödplatta med mellanliggande markisolering 100 mm 9.Makadam 10.Mineralull 50 mm
1.Grundbalk 400 mm 2.Markisolering 3.Stegljudsisolering 70 mm 4.Makadam 5.Plastfolie alt Radonduk 6.Dräneringsrör 7.Dränerande återfyllning 8.Stödplatta med mellanliggande markisolering 200 mm 9.Makadam 10.Mineralull 50 mm

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För att få en offert kan du skicka in en prisförfrågan eller mejla oss din förfrågan på info@tjallden.se.

Hybridgrund