Krypgrund – Uteluftsventilerad / Montering

Krypgrund – Uteluftsventilerad

En krypgrund innebär att huset inklusive bottenbjälklag vilar på grundmurar en bit ovanför markytan. Ytan innanför balkarna måste ventileras. Grunden kan ventileras med antingen uteluft eller inneluft. En uteluftsventilerad krypgrund ventileras genom balkarnas färdigingjutna ventilhål och kräver ingen platsgjutning. Grundsystemet används därför ofta som grund vid exempelvis temporära bostäder eller andra anläggningar samt vid fritidshus.

Montering – Tjälldén Uteluftsventilerad rypgrund

Monteringsanvisningen nedan är för krypgrund när marken har normal bärighet. Vid osäkerhet kring markens bärighet bör en geoteknisk undersökning göras.

1. Utsättning

Innan schaktning behöver du veta exakt var grunden ska placeras på tomten. Du behöver även veta hur grunden ska placeras i höjdled. Du kan boka både grovutsättning och finutsättning via kommunen, Metria eller liknande bolag. En grovutsättning innebär oftast att en stolpe sätts ut en bit utanför grundens ytterhörn samt att en arbetshöjd markeras, bild 1. Efter schaktning kan en finutsättning bokas in. De vertikala profilbrädorna som sitter på hörnstolparna ska markera grundens höjd. På dessa profiler placeras vid finutsättningen en spik som markerar grundens yttermått och mellan dessa spikar kan en profiltråd spännas, bild 2.

Om det finns tydliga referenspunkter som ofta är fallet vid tillbyggnader eller byggnader nära befintliga, inmätta byggnader behöver inte utsättningar bokas in. Boka dock en lägeskontroll innan grunden gjuts ihop.

Bild 1. En pinne markerar hörnen och en bit utanför placeras en stolpe med vertikala brädor för att markera grundens höjd.
Bild 2. Profiltrådar placeras på brädorna och fungerar som mall för utsida grund.
A=Grundläggningsdjup B=Höjd på makadam under stödplattorna C=Bredd på makadam under stödplattorna D=Bredd tjälisolering E=Placering dräneringsledning

2. Markarbete

Vid grundläggning med krypgrund schaktas markytan av från matjord. Därefter schaktas en ränna där grundbalkarna skall placeras. Rännans djup väljs med hänsyn till grundläggningsdjupet. Grundläggningsdjupet för en krypgrund är avståndet mellan underkant dränerande material upp till färdig mark efter återfyllnad (A). Detta avstånd är olika beroende på var i landet grunden ska byggas. Generellt gäller att all matjord ska bort och att det ska vara minst 300 mm makadam under stödplattorna (B).

Grundläggningsdjup i olika regioner

Med tjälisolering (D) kan grundläggningsdjupet reduceras i områden med högt tjäldjup. Nedan visas förenklat minsta grundläggningsdjup för olika delar i landet.
Tjäldjup 1,1-1,4: 700 mm
Tjäldjup 1,5-1,9 m: 700 mm med 600 mm tjälisolering
Tjäldjup 2,0-2,2 m: 800 mm med 1200 mm utvändig tjälisolering
Tjäldjup 2,3-2,5 m: 1000 mm med 1200 mm utvändig tjälisolering
Se mer detaljerad tabell för grundläggningsdjup under avsnittet Konstruktion.

Bredden på rännan ska vara ca 1200 mm längs med ytterkanten (C) och ca 800 mm under balkraderna inne i grunden. Därefter schaktas för utvändiga VA-ledningar och dräneringsledningar. Dräneringsledningen ska placeras utanför 45-graderslinjen från underkant utvändigt nedre hörn på stödplattan (E). Sedan dessa dragits sker återfyllning kring dessa med dränerande material. Som underlag för stödplattorna återfylls rännan med makadam som komprimeras väl.

Om undergrunden består av löst material som t ex lera ska en geoduk läggas mellan schaktbotten och makadambädden. Detta för att förhindra att makadamen trycks ner i undergrunden och tappar sin dränerande förmåga.

Rör för el och utvändiga vatten- och avloppsledningar bör i möjligaste mån läggas i makadambädden. Dessa går sedan upp genom plastfolien/cellplasten som ska tätas så tänk på att gå igenom på så få ställen som möjligt.

3. Montering ytterkant

Dubbelkolla så att profiltråden visar grundens yttermått. Kontrollmät diagonalerna. Börja med att sätta ut hörnen och tillhörande stödplattor. Grundbalkens utsida ska följa profiltråden, bild 3. Ett hörn är en rak grundbalk med betong på en gavel och ett urtag för att sluta an mot ett standardelement. Därefter placeras stödplattor, mellanliggande cellplastblock, grundbalkar och numrerade passbitar ut enligt den objektsanpassade grundritningen. Passbitarna är tillverkade för det specifika objektet och är uppmärkta med samma nummer som på grundplanen. Ventilbalkarna är placerade för optimal ventilation och ska därför också placeras enligt grundplanen. Grundbalkarna placeras så att urtagen i sidorna hamnar över hålen i stödplattorna, bild 4. Lämna plats för inspektionslucka där det står ’Lucka’ på ritningen.

Cellplastblocken är 700 mm långa och placeras mellan stödplattorna. Vid passbitar och hörnblock får cellplastblocken kapas så att de passar mellan stödplattorna.

Bild 3. Börja monteringen av grundbalkarna i ett hörn.
Bild 4. Urtagen i balkarna ska hamna ovanför hålet i stödplattorna.

4. Plastfolie och mittbalkar inne i grund

Därefter läggs plastfolie ut som en remsa under de stödplattor som ska placeras inne i grunden, bild 5. Vid skarvar ska plastfolien ha ett överlapp på minst 100 mm. Skarvarna tejpas med den medföljande dubbelhäftande tejpen. Tejpen med klister på endast en sida används som skarvlock. Vid uteluftsventilerad krypgrund ska plastfolien endast placeras på marken och behöver därför inte dras upp på balken.

När plastfolien är på plats kan stödplattor och mittbalkar inne i grunden placeras ut enligt grundritningen, bild 6.

Mittbalkarna, som placeras inne i grunden, är 500 mm långa (precis som stödplattorna) och har ett hål i centrum på balken. Inne i grunden placeras mittbalkarna rakt ovanpå en stödplatta så att hålen hamnar i linje. Eventuella justeringar i höjdled görs mellan stödplatta och balk med justeringsbrickor.

Bild 5. Plastfolie placeras under mittbalkar inne i grunden.
Bild 6. Mittbalkar placeras ut enligt grundritning.

5. Krönbalkar och fixering av grundbalkarna

Krönbalkar, dvs plåtarna ovanför öppningarna inne i grunden, placeras enligt grundritningen, bild 7.

Balkarna fixeras och tätas därefter genom att man gjuter betong i urtagen i balk och stödplattor, bild 8.

Bild 7. Krönbalkar placeras ovanför öppningar inne i grunden.
Bild 8. I urtagen på balkarna gjuts betong.

6. Plastfolie

Nu kan resten av plastfolien läggas ut, bild 9. Plastfoliens syfte är att stoppa markfukten. Vid skarvar ska plastfolien ha ett överlapp på minst 100 mm. Skarvarna tejpas med den medföljande dubbelhäftande tejpen. Tejpen med klister på endast en sida används som skarvlock. Vid uteluftsventilerad krypgrund ska plastfolien endast placeras på marken och behöver därför inte dras upp på balken.

7. Markisolering

Cellplastskivor läggs ovanpå plastfolien på hela grundens yta i de fall markisolering används, bild 10. Om man ska ha 200 mm invändig isolering ska cellplastskivorna läggas omlott för att inte få genomgående skarvar.

Bild 9. Resten av plastfolien placeras ut inne i grunden.
Bild 10. Cellplastskivor läggs ut som markisolering.

Inspektionslucka och ventiler

På insidan av inspektionsöppningen placeras ett medföljande måttanpassat cellplastblock. I ovankant inspektionslucka skruvas en vinkelplåt som stöd för inspektionsluckan och på utsidan skruvas sedan plåtluckan fast, bild 11. Plåten kan skruvas i balkarna med skruv och plugg alternativt vingmutter. Hål i plåten borras med metallborr. I balkarna med ventilurtag trycks ventilgaller fast i ventilöppningarna, bild 12.

Bild 11. Inspektionsluckan består av cellplastblock och plåt som skruvas fast på utsidan.
Bild 12. Ventilgaller trycks fast i ventilöppningarna.
Ventilbalk och inspektionslucka.
Färdigmonterd uteluftsventilerad krypgrund med ventiler.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning. För prisuppgifter kan du antingen testa vår snabbkalkyl eller skicka in en prisförfrågan för att få en offert.

Krypgrund – Uteluftsventilerad