Montering – Tjälldén Poolstomme och pooltillbehör

Nedan följer en monteringsanvisning på Tjälldén Poolsystem (stomme och tillbehör) som innefattar allt från förberedande markarbete till vattenfyllnad av poolen. Du kan även ladda ner vår poolbroschyr där monteringsanvisningen finns med.

Markarbete

Förarbete

Det första man bör göra innan man sätter igång med poolbygget är att kontrollera att det inte går några ledningar där poolen ska grävas. Det finns bra kostnadsfria tjänster på internet för att kolla upp detta t ex ledningskollen.se.

Placering och utsättning av pool

Bestäm poolens placering på tomten. Detta kan göras genom att sätta ut käppar i hörnen alternativt lägga reglar på marken. Utgå i detta läget från innermåtten på poolen för att få en bild av hur stor poolen kommer att bli. Kontrollera även vinklar och diagonalmått så att poolen inte blir skev.

Schaktyta

Markera ut den totala schaktytan. Den totala schaktytan tas fram genom att lägga till 500 – 600 mm runt om poolen. Poolens vägg är 300 mm tjock och sedan ska minst 200 mm monteringsutrymme runt poolen läggas till. En pool med innermått 8 x 4 m får då en schaktyta på 9 x 5 m. Markera schaktytan med färgspray, bild 1.

Schaktdjup

För att få fram ett schaktdjup behövs en fixpunkt. En fixpunkt är en förutbestämd färdig höjd på pool inklusive sarg. För att ta fram fixpunkten brukar man hitta något i omgivningen som är viktigt att förhålla sig till. Detta kan t ex vara en tröskel till en altandörr eller en befintlig altan som pooldäcket ska anslutas till. För att sedan kunna räkna ut hur djup gropen ska grävas behöver man räkna ut hur höjden på poolen från underkant grund till ovankant sarg och därefter lägga till höjden på makadambrädden.

Poolsektion-ny-kronbalk-860 — 1.Väggblock 2.Armeringsjärn 3.Armeringsbygel 500+1500 mm 4.Betong 5.Puts 6.L-element av cellplast 7.Dränerande material 100 mm 8.Markisolering S100, 100 mm 9.Armeringsnät 10.Betong

Faktorer att ta hänsyn till vid fastställande av schaktdjup:

1. Dränerande material under plattan. Om marken inte är självdränerande ska minst 100 mm makadam läggas under poolgrunden. Förslag på makadam är 8-16 mm.

2. Grunden bygger 200 mm.

3. Väggblocken bygger 1500 mm.

4. Eventuell snap-in-list bygger ca 10 mm. Om linern ska platssvetsas bör du stämma av med din linersvetsare hur linern ska svetsas i ovankant eftersom detta kan påverka schaktdjupet.

5. Olika varianter av pooltäckningar kan påverka schaktdjupet. Kontrollera vad som gäller för ditt tänkta pooltäcke. De vanligaste pooltäckningarna bar cover, lamelltäcke och pooltak påverkar inte schaktdjupet.

6. Tjocklek på sargen runt poolen.

Summan av måtten på föregående sida är så mycket som din pool inklusive makadambädd bygger på höjden. För att kontrollera att du hamnar på rätt djup måste du flytta ut fixpunkten ovanför gropen. Detta kan t ex göras med hjälp av långt vattenpass, snöre med hängande vattenpass eller ett laserinstrument. Utifrån denna höjden mäter du sedan ner till botten av schaktet för att uppnå rätt schaktdjup. Vi rekommenderar att du hyr en rotationslaser då detta avsevärt underlättar arbetet att få makadambädden på rätt höjd.

Dräneringsbrunn

Vid schaktning ska även hänsyn tas till dräneringsbrunnen, bild 2. Där dräneringsbrunnen ska placeras ska ett hål som är 300 mm lägre än resterande schakt göras. När detta hålet är klart kan dräneringsbrunnen sättas på plats. Dräneringsbrunnen placeras utanför poolväggen.

En dräneringsbrunn är ett rör i diameter 400 mm. Detta rör grävs lodrätt ner i marken på lämpligt ställe. Vi rekommenderar dräneringsbrunn med botten för att undvika att grus och sten kommer in i eventuell dräneringspump. Dräneringsbrunnens botten ska ligga ca 300 mm lägre än poolens botten. Dräneringsrören ansluts till brunnen med ett svagt fall mot brunnen. Man ska kunna komma åt dräneringsbrunnen uppifrån genom en lucka i altanen. Genom att ha en dräneringsbrunn kan vattennivån runt poolen kontrolleras och en dränkbar pump med sidoflottör kan placeras i brunnen för att pumpa bort vatten utifrån behov.

Fiberduk

Fiberduk ska användas då det annars finns risk att makadamen trycks ner i det underliggande materialet. Fiberduken läggs under makadamen och upp över kanterna på schaktet som på bild 3. Duken kan fästas med cellplastspik eller liknande. Genom att vika fiberduken över kanterna skyddar man schaktet mot ras.

Dränering

Nu kan dräneringsrören läggas ut. Dessa läggs i ytterkanten på schaktet och direkt på fiberduken. Dräneringsröret dras sedan till brunnen och ansluts in i brunnen.

Makadam

Börja med att fylla på makadam runt ytterkanten på schaktet. Fallet på röret kan nu justeras in med hjälp av makadamen så att dräneringen har ett svagt fall mot brunnen, bild 4. Om poolen har ett nedgrävt teknikrum ska golvbrunnen i teknikrummet anslutas till dräneringsbrunnen.

Därefter fylls resterande makadam på tills färdig makadamhöjd uppnåtts. Makadamen ska sedan packas med markvibrator. Kontrollera nu höjden mot fixpunkten på flera punkter för att säkerställa att makadambädden ligger i våg och i rätt höjd och justera vid behov med hjälp av makadamen, bild 5.

Bild 4. Lägg dräneringsrören med ett svagt fall mot grunden.

Bild 5. Avväg makadambädden på flera punkter med rotationslaser.

Poolgrund

Se gärna vår instruktionsfilm på hur du monterar poolgrunden.

Profiltråd

För ner poolens yttermått till makadambädden genom att t ex slå ner armeringsjärn alternativt träkäppar i poolens ytterhörn. Poolväggarna är 300 mm breda vilket gör att du ska addera 300 mm runt om jämfört med innermåtten. Om poolen har invändigt mått 8×4 m så blir yttermåtten 8,6×4,6 m. Markera färdig grunds ovankant på profilerna med hjälp av rotationslasern så att det blir samma höjd på alla hörn utifrån fixpunkten. Spänn en profiltråd mellan dessa punkter. När kantelement monteras är det viktigt att ovankant element följer denna höjd. Grunden bygger 200 mm från makadam upp till färdig betongplatta. Kontrollera så att diagonalerna är lika för att undvika att grunden blir skev. Diagonalmåttet står på poolritningen för objektet.

Montering av L-element

L-elementen i cellplast kommer i 1,2-meters längder och får kapas till på plats så att de önskade grundmåtten uppnås. Eftersom kantelementet ligger i linje med utsida poolväggar blir grundmåtten samma som poolens ytter- mått. Börja monteringen i ett hörn. Hörnen skapas enklast genom att skära ur botten på ena kantelementet, bild 6. Fäst ihop L-elementen med skarvbleck. Sätt två skarvbleck i varje skarv. Ett skarvbleck sätts i ovankant på L-ele- mentet och ett nere i L-elementet, bild 7. Därefter placeras övriga raka L-element ut på det utjämnade underlaget och sätts samman med skarvbleck.

Bild 6. Skär bort cellplast från ett kantelement för att skapa ett hörn.

Bild 7. Fäst ett skarvbleck i ovankant och ett nere i L-elementet.

Grundisolering

Därefter läggs grundisoleringen ut. Börja med att lägga ut en hel skiva i varje hörn, bild 8. På så sätt får du en extra kontroll att hörnen är i 90 grader. Fyll därefter på med fler skivor och kapa vid behov. När alla skivor är utlagda kan eventuella glipor i skarvarna fogskummas.

Armering av betongplattan

Lägg armeringsnät över hela plattan. Armeringsnäten ska skarvas med 200 mm överlapp, bild 9. Armeringsnätet läggs på medföljande distansklossar. Armeringsklossarna har två nivåer, 40 och 50 mm. Använd den lägre nivån för armeringsnäten, då kommer armeringen i en bättre nivå när vinklarna najas fast i ovankant nät.

Bild 8. Börja med att lägga ut en hel cellplastskiva i varje hörn.

Bild 9. Armeringsnät skarvas med 200 mm överlapp.

Armeringsjärnen som levereras färdigbockade ska gjutas in i betongplattan så att de hamnar mitt i varje skarv mellan poolblocken. Armeringsvinklarna är 1500×500 mm. På ritningen som skickats via mail vid beställning finns en måttkedja för armeringsvinklarna som ska följas. Markera centrum för alla armeringsvinklar på kantelementet med hjälp av ritningen, bild 10. Måttet utsida grund och centrum armeringsvinkel är 150 mm. Sätt därefter fast monteringsklossarna i cellplast med hjälp av två cellplastspik, bild 11. Klossarna ska placeras så att utsida kloss ligger i linje med utsida grund. Spåret i klossen ska hamna i linje med markeringarna på grunden.

Bild 10. Markera ut på grunden vart alla pelare ska placeras.

Bild 11. Placera cellplastklossar vid varje markering för pelare.

Placera armeringsvinklarna i klossens spår och naja fast vinkeln som ligger an mot armeringsmattan på tre ställen för att få stabilitet, bild 12-13. I hörnen på poolgrunden korsas vinklarna, bild 14. Vid behov, för extra stabilitet, kan armeringsjärnen som följer med till krönbalken tillfälligt najas fast en meter upp på vinklarna, bild 15.

Bild 12. Placera armeringsvinkeln i cellplastklossens spår.

Bild 13. Naja fast järnen i armeringsnäten.

Bild 14. I hörnen korsas armeringsvinklarna.

Bild 15. Armeringsvinklarna kan stabiliseras ytterligare genom att tillfälligt naja fast raka järn ca 1 m upp på armeringsvinklarna.

Placering av förstärkningspelare. 1.Väggblock 2.Armeringsjärn 3.IPE80 svetsad i svartplåt 4.Betong 5.Puts 6.Svartplåt 7.Dränerande material 8.Markisolering 100 mm 9.Armeringsnät 10.Betong

Montering av förstärkningspelare
(endast vid fristående eller delvis fristående, långa pooler samt kaklade pooler)

En fristående pool är en pool som inte har någon eller endast delvis utvändig återfyllnad. En pool som endast återfylls till hälften räknas som fristående pool. Poolen utsätts då för vattentryck men inget utvändigt marktryck som kompenserar vattentrycket och därför behöver poolens väggar extra förstärkning. En pool kan sticka upp ca 400 mm ur marken utan förstärkning.

Vid fristående pooler ska halvmetersblock användas. Poolen får då dubbelt så många armerade betongpelare. Väggarna ska även styvas upp ytterligare med ingjutna förstärkningspelare, bild 16-17. Pelarna placeras enligt den objektsanpassade ritningen. Förstärkningspelare
och halvmetersblock ska även användas vid pooler längre än 8 meter samt vid kaklade pooler. Vi har tagit fram en anpassad förstärkningspelare (IPE80-balk som är svetsad i svartplåt) som levereras med poolen. Pelaren placeras kant i kant med insida L-element, se ovan sektion. Pelaren hålls på plats genom att fästa cellplastspik i respektive hål i bottenplåten. Förstärkningspelaren bör ha ca 30 mm betong runt om sig så urtagen i väggblocken kan behöva sågas ur ca 10-20 mm så att detta uppnås. Detta kan göras med kniv, fogsvans eller liknande.

Vid fristående pooler är det även en fördel om krönbalken styvas upp. Ett smidigt sätt att göra detta på är att förankra poolens krönbalk med trädäckskonstruktionen. Fördelen blir både att plintarna närmast poolen kan uteslutas samt att krönbalken styvas upp betydligt. Se mer information här.

Bild 16. Placera bottenplattan kant i kant med insida L-element.

Bild 17. Förstärkningspelare vid fristående (ej nedgrävd) pool.

Gjutning av betongplatta

För att gjuta betongplattan är det vanligast att beställa ut färdigblandad betong med betongbil. Betongkvalitén som rekommenderas är C25/30 fullflyt. Fullflyt-betong kräver en lätt vibrering för att flyta ut i formen. Sedan behöver ytan endast slodas för att den ska bli jämn. När betongplattan har bränt kan det ibland förekomma ryggar eller ojämnheter på betongplattan. För att slipa ner ytan kan man köpa en betongslipskiva till en vanlig vinkelslip alternativ hyra en ABS-slipmaskin. Rådfråga alltid betongstationen vad som gäller utifrån förutsättningar som exempelvis utetemperatur vid gjutningstillfället.

Om du även ska gjuta platta till direkt anslutande teknikrum bör du tänka på att gjuta in en golvbrunn så att even- tuellt vatten i teknikrummet kan rinna ut, bild 18. Vid varma dagar är det viktigt att vattna betongen så att den inte härdar för snabbt. En betongplatta bör härda ca 5 dagar innan väggarna monteras. Väderlek och temperatur kan göra att betongen härdar långsammare eller snabbare.

Formel för att räkna ut betongmängden till plattan:
yttermått längd (m) x yttermått bredd (m) x 0,1 = m3 betong
Exempel för en 8×4 m pool: 8,4×4,4×0,1 = 3,7 m3 betong.
Detta är en teoretisk uträkning. Rådfråga betongstationen hur mycket extra spill som behövs.

När betongen härdat plockas monteringsklossarna bort, bild 19. Under klossarna kan betongplattan bli lite ojämn vilket inte spelar någon roll då denna yta hamnar under gjutningen i skarven av väggblocken . Slå dock bort uppstickande betongdelar.

Bild 18. Om teknikrummet byggs i anslutning till poolen ska en golvbrunn gjutas in.

Bild 19. Cellplastklossarna plockas bort när betongen härdat.

Poolväggar

Markering av poolväggar

Nu ska poolväggarnas innermått markeras på betongplattan. Väggarna är 300 mm breda. Innermåtten kan markeras med t ex ett spänt snöre, streck eller en träregel som stålspikas i betongplattan. Kontrollera att hörnen är 90 grader och att poolens innermått stämmer. Kontrollera även diagonalen. Ett tips för att dubbelkolla att ett hörn är 90 grader är att kontrollera med Pythagoras-sats med måtten A: 3 m, B: 4 m och C: 5 m.

Montering av väggblock

Sopa rent betongplattan från löst material. Börja med att montera två väggblock som bildar ett innerhörn, bild 20. Lägg tre strängar fogskum på betongplattan där väggblocken ska stå. Sätt dit blocket, tryck till och håll tryck på blocket en liten stund. Viktigt i detta skede är att se till att väggarna kommer helt i lod. Detta görs genom att lägga ett vattenpass ovanpå blocket när väggen justeras in, bild 21. Därefter skummas hörnblocket på plats genom att skumma två vertikala strängar på det monterade blocket samt tre strängar i botten och tryck fast blocket. Justera mellan betongplatta och väggblock med de medföljande justeringsbrickorna vid behov så att ovankanten blir jämn.

Bild 20. Börja med att montera ett innerhörn av två väggblock.

Bild 21. Kontrollera med vattenpass att väggarna hamnar i lod.

Fäst två skarvbleck i varje skarv i ovankant väggblock, bild 22. Se till att skummet inte jäser ut i urtaget i skarvarna där det ska gjutas med betong. Detta kan försvaga konstruktionen. Ett tips är att även avsluta monteringen av väggarna med ett hörn, se bild 23.

Bild 22. Fäst ihop poolväggarna med två st skarvbleck i ovankant.

Bild 23. Det är en fördel att även avsluta monteringen med ett hörn.

Montera därefter resterande block med skarvbleck och fogskum enligt din objektsritning, bild 24. Om du har block med färdiga hål för inlopp, lampor och bräddavlopp, bild 25, är placering av dessa markerade på din objektsritning. Färdiga hål i blocken fås utan extra kostnad om tillbehören köps via oss. Inlopps- och lamphålen passar för både plast och rostfria detaljer. För bräddavlopp i plast har vi block med färdigt urtag. För rostfritt bräddavlopp alternativt Highwater bräddavlopp görs urtaget i blocket på plats. Om poolens bredd inte är jämnt antal meter t ex 3,5 m görs hålet för bräddavloppet på plats eftersom det annars inte hamnar centrerat. Se avsnitt ‘Montering – Bräddavlopp Standard’ alternativt ‘Montering – Bräddavlopp Rostfritt alt Highwa- ter’ i nästkommande del av monteringsanvisningen beroende på vilket bräddavlopp du ska ha.

Blockens mått kan skilja på några mm. Den totala längden av väggen kan också påverkas om man monterar skarvarna väldigt tätt eller med en glipa i skarven. Se till att de ingjutna armeringsvinklarna hamnar så centriskt i urtaget som möjligt.

Bild 24. **EXEMPEL** på placering av block. Varje pool får en objektsanpassad ritning.

Pelare vid anslutning mot ev teknikrum

I de fall man bygger teknikrum i direkt anslutning till poolen får man skära ut urtag i poolväggen för att skapa en komplett pelare, se bild 26. Ytskiktet kan skäras med vinkelslip med betongklinga.

Bild 25. Block med urtag för inlopp, lampa och bräddavlopp.

Bild 26. Vid anslutning mot poolvägg ska urtag skäras ut i pool- väggens utsida.

Bräddavlopp Standard

Standardbräddavlopp i plast (med färdigskuret urtag)

Om poolen ska ha ett standardbräddavlopp i plast är oftast ett urtag gjort i blocket, bild 27. Vi rekommenderar att bräddavloppet är på plats vid gjutning av krönbalken. Börja med att skruva dit kopplingen som ska sitta i urtaget närmst poolväggen. Denna koppling ska gängtejpas. Tejpa rikligt med medföljande tejp, bild 28.

Placera bräddavloppet i krönbalken. Se till att den svarta gummitätningen hamnar i linje med insida liner, bild 29. Detta innebär att gummitätningen ska sticka ut 2-3 mm från poolens invändiga vägg i de fall vår fabrikssvetsade liner används. Detta eftersom skyddsduken bygger ca 2-3 mm med vattentryck. Vid platssvetsad liner kan man stämma av med linersvetsaren om skyddsduk ska användas. Klossa upp bräddavloppet i bakkant med medföl- jande justeringsbrickor så bräddavloppet hamnar rakt, bild 30.

Bild 27. Väggblock med färdigskuret urtag för bräddavlopp.

Bild 28. Gängejpa och skruva dit kopplingen innan montering.

Bild 29. Placera bräddavloppet så den svarta gummitätningen hamnar i linje med insida liner.

Bild 30. Klossa upp mellan block och bräddavlopp med justeringsbrickor så att bräddavloppet hamnar rakt.

I bakkant blir det en glipa som måste täppas för innan krönbalken gjuts. Skär ca 100 mm breda bitar av cellplast
i samma form som hålet i bakkant, bild 31. Tryck dit cellplasten i hålet och fäst cellplasten med skarvbleck i ovan- kant, bild 32. Bräddavloppets mittdel blir då ingjuten. Det blir även några cm ovanför bräddavloppet in mot poolen som måste täppas för innan gjutning. Skär en remsa av cellplasten och fäst på samma sätt som på baksidan. Skumma därefter fast cellplasten, bild 33.

Armeringsjärnen ska fortlöpa i krönbalken ovanför bräddavloppet. Det räcker att ett armeringsjärn löper över bräddavloppet, bild 34. Armeringsjärnet kan bockas till något för att passa.

Bild 31. Skär ur en bit cellplast från klossen som tagits bort och fyll ut urtaget bakom bräddavloppet.

Bild 32. Tryck dit cellplastbiten och fäst den med skarvbleck i ovankant.

Bild 33. Fogskumma fast cellplasten vid bräddavloppet.

Bild 34. Det räcker att ett armeringsjärn löper över bräddavloppet.

Om bräddavloppet inte finns på plats vid gjutning av krönbalken kan man täppa för och lämna en lucka i krönbalken, som är minst 1 meter lång på varje sida från bräddavloppet, som du avvaktar att gjuta tills du har bräddavloppet på plats. Låt krönbalkens armeringsjärn gå hela vägen fram till brädavloppets sidor. Då får du möjlighet att sedan lägga ett armeringsjärn i ovankant på bräddavloppet som skarvas 1 meter åt respektive håll.

Bräddavlopp i rostfritt alt Highwater

Vid bräddavlopp i rostfritt alternativt Highwater-bräddavlopp (bräddavlopp med smalt munstycke) får urtag i blocket göras på plats. In mot poolen ska hålet vara lika stort som bräddavloppet, bild 35. Ytskiktet kan skäras med vinkelslip med betongklinga.

Vid rostfria detaljer är det viktigt att armeringen inte kommer för nära det rostfria materialet. Därför ska armerin- gen ligga under bräddavloppet, bild 36. En ränna skärs då i cellplasten i underkant urtag likt den som är i ovankant på poolblocken. Skär detta urtag 20 cm djupare än det urtag som redan finns. Det är enklast att skära detta urtag innan blocket skummas fast. Placera två armeringsjärn i rännan och skarva järnen 400 mm, bild 37-38. Detta är även ett alternativ om man vill ha bräddavloppet så högt upp som möjligt.

Bild 35. Markera och skär ut för bräddavloppet.

Bild 36. Armeringsjärnen placeras i en ränna under bräddavloppet.

Bild 37. Armeringsjärnen ska ligga mellan två pelare och skarvas med 400 mm.

Bild 38. Armeringen kan även läggas under bräddavloppet om man vill placera det så högt upp på blocket som möjligt.

Vid användning av klämringskoppling i vinkel ska dessa skruvas på innan montering av bräddavloppet. Om kopplingen inte skruvas på innan kommer den att stöta emot baksidan av väggen. Om man missar detta får man skära ur blocket lite från baksidan, skruva fast kopplingen och sedan skumma tillbaka den biten av blocket som man skar ur. Gängorna mellan koppling och bräddavlopp ska gängtejpas.

Pooltrappa

Placering trappa

Trappan kan placeras ut innan eller efter gjutning av väggarna. Fördelen med att placera ut trappan innan gjutning är att man kan göra all gjutning samtidigt. Placera trappblocket med hål för inlopp framför väggblocket med hål för inlopp. Det färdiga hålet är större än 50 dimröret som sitter ihop med inloppet. Bitar av cellplastkroppen som satt i hålet vid leverans kan användas som stöd under röret för att stabilisera det.

Montera expanderbult i plattan

I centrum av varje skarvurtag på trappan ska en expanderbult skruvas i betongplattan, bild 39-40. Denna ska sticka upp några centimeter. När pelarna sedan fylls med betong kommer bulten att gjutas in och trappan får en mekanisk förankring i betongplattan. Pelarna i trappans skarvar behöver inte armeras.

Bild 39. Expanderbult skruvas fast i betongplattan i varje urtag.

Bild 40. När bulten gjuts in i betongen fås en mekanisk förankring av trappan.

Fogskum och betong

När bultar i plattan är på plats kan trappan skummas fast med fogskum, bild 41. Fogskummet placeras mellan poolväggar och trappa samt mellan poolgrund och trappans undersida. Därefter kan betong fyllas i trappblockens urtag.

Bild 41. Trappblocken monteras på plats med fogskum. Därefter gjuts urtagen.

Gjutning poolväggar

Fylla betong i pelare

När alla blocken är utplacerade kan betong fyllas upp i hålrummen, bild 42. Vanligast är att köpa grovbetong på säck. Blanda detta enligt anvisningar i betongblandare och fyll på i pelarna. Åtgången är ca 22 liter per pelare och 22 liter per meter krönbalk. Mängderna kan variera något beroende på hur många pelare poolen har.

Fyll upp en blandad säck betong i varje pelare. Viktigt att se till att betongen kommer hela vägen ner i pelaren och täcker hela armeringsjärnet. Detta kan göras genom att vibrera med betongvibrator eller genom att dra ett armeringsjärn upp och ner i betongen så att luften försvinner och betongen kommer hela vägen ner. Fäst även ett par extra skarvbleck längre ner i blockskarven från utsidan vid hörnblocken. Betongen i botten av pelarna behöver inte härda innan resten av uppfyllningen görs men den ska hinna sätta sig i botten för att undvika risken att blocken lyfter. När pelarna fyllts med ca 200 mm betong kan resten av betongen fyllas upp till underkant horisontellt urtag.

Armering och gjutning av krönbalk

När alla pelarurtag är fyllda med bruk armeras krönbalken med två längsgående järn på medföljande distanser. I hörnen används de färdigbockade vinklarna, 1180×1180 mm. I alla skarvar ska armeringen ligga omlott med 400 mm, bild 43. Armeringen najas ihop i skarvarna.

Vid bräddavlopp i plast ska ett armeringsjärn gå över i bakkant av bräddavloppet och skarvas mot de andra arme- ringsjärnen med 400 mm. Järnet kan bockas till något, bild 44. Vid bräddavlopp i rostfritt eller Highwater-bräddavlopp går armeringen under bräddavloppet, bild 44. Nu kan krönbalken gjutas, bild 45.

Bild 42. Fyll pelarna med bruk i två omgångar så att betongen hinner sätta sig i botten.

Bild 43. Armeringsjärnen ska skarvas 400 mm.

Bild 44. Armering vid bräddavlopp i plast respektive rostfritt.

Bild 45. Pool med färdiggjutna väggar och krönbalk.

Inlopp och lampor

Montering av inlopp

Ett inlopp med ingjutningsrör består av två delar: ett inloppsmunstycke och ett ingjutningsrör. Mellan ingjutningsrör och PE-slang ska en klämringskoppling användas.

Inloppet monteras i det färdiga hålet för inlopp. Den lösa cellplastkroppen som plockats ur hålet kan kapas till och användas för att staga upp röret inne i hålet.

Om inloppet ska sitta i trappan förlängs ingjutningsröret genom att man limmar på ett PVC-rör på ingjutningsröret som kapas så att klämringskopplingen hamnar utanför poolen, bild 46. Vid rostfritt inlopp medföljer ett ingjut- ningsrör i rostfritt som går hela vägen genom vägg och trappa, bild 47.

Bild 46. Förlängt inlopp för inlopp i plast.

Bild 47. Förlängt inlopp för inlopp i rostfritt.

Vid alla gängade delar används gängtejp. Vid inlopp i plast ska gängtejp användas mellan PVC-koppling i bakkant och klämringskopplingen i bakkant. Vid det rostfria inloppet ska gängtejp användas både mellan inloppsmunstycke och ingjutningsrör samt mellan gängad koppling och klämringskoppling (bakkant ingjutningsrör). Inloppet ska placeras så att tätningen på ingjutningsröret, bild 48, ligger i linje med insida liner. Detta innebär att ingjutningsröret/tätningen bör sticka ut ca 2-3 mm eftersom skyddsduk alternativt putsning bygger lite på poolväggen. Inloppet skummas sedan fast i poolväggen med fogskum.

Bild 48. Tätningen som sitter på ingjutningsröret ska ligga i linje med insida liner.

Montering av lampor

Om blocket har färdiga hål för lampor monteras lamphuset i detta. Den lösa cellplastkroppen som plockas ur hålet trycks tillbaka efter att lampan monterats för att skydda baksidan av lampan. Den delen av cellplastbiten som sticker ut från väggen kan kapas bort.

Innan lamphuset skummas fast i blocket ska plastpluggen i den extra kabelutgången i lampan dras åt ordentligt (gäller lamphus i plast). Därefter ska det grå kabelröret monteras. På baksidan av lampan sitter en vit gängad plugg och en O-ring färdigmonterad. Dessa ska vara skruvade i urtaget på lamphusets baksida. På den gängade pluggen ska det grå kabelröret skruvas. Gängtejpa gängorna mellan kabelröret och den vita pluggen, bild 49.

Eftersom det är ett genomgående hål i cellplastblocket är det enklast att använda den utgången som går rakt bakåt. Skruvarna för kabelröret är förmonterade på den utgången som går uppåt. Så om utgången som går rakt bakåt ska användas ska pluggen och kopplingarna byta plats.

Nu kan lampan skummas fast i blocket. För att stabilisera lampan kan skarvbleck tillfälligt fixera lampan på insidan av poolen, bild 50. När lamphuset sitter i rätt läge kan det skummas fast med fogskum, bild 51-52. Den svarta tätningslisten ska ligga i linje med insida liner vilket är ca 2-3 mm utanför väggen.

Bild 49. Det är viktigt att gängtejpa gängorna mellan kabelrör och vita pluggen.

Bild 50. Använd skarvbleck för att stabilisera lampan när den ska fogskummas fast.

Bild 51. Lampa fastskummad från insida pool.

Bild 52. Lampa fastskummad från utsida pool. Använd den lösa cellplastbiten för att fylla ut utrymmet på baksidan.

Insida poolväggar

Spackling av skarvar och trappa (fabrikssvetsad liner)

Blocken har ett färdigt ytskikt av fiberarmerad betong vilket ger en hård yta som skyddar mot fotavtryck samt tål värmen från linersvetsning. Vid montering av vår fabrikstillverkade liner levererar vi med en skyddsduk. Om denna skyddsduk används räcker det att man endast putsar skarvarna och eventuella ojämnheter samt ovan- sida trappsteg. Poolväggarna är något ojämna i strukturen för att putset ska fästa bättre. Eventuella utstickande ojämnheter kan skrapas bort med exempelvis en handslipsten.

Vid putsning av skarvar så rekommenderar vi att man använder betongspackel för utomhusbruk, bild 53. Blanda spacklet enligt anvisningar på säcken, bild 54. Spackla skarvarna med en bredspackel, bild 55. Försök få spacklet så jämnt som möjligt. Låt spacklet torka och slipa sedan ytan med en handslipsten för att få betongen så jämn som möjligt, bild 56. Denna handslipsten kan även användas för att gå över väggarna och slipa bort utstickande betongknottror.

Bild 53. Tillbehör för spackling av skarvar.

Bild 54. Blanda spacklet enligt anvisningar på säcken.

Bild 55. Spackla skarvarna med en bredspackel.

Bild 56. Slipa den torkade ytan med handslipsten.

För att enklare spackla skarvar i trappan och få raka trappstegskanter används en vävvinkel, bild 57. Vävinklar levereras tillsammans med vår gaveltrappa alternativt sittbänk. Vävvinkeln placeras längs hela trappkanten och spacklas fast med bruk. För att få en slät yta i trappstegen rekommenderar vi att man spacklar trappstegens hela ovansida samt en bit ner på framkanten så att hela vävvinkeln spacklas fast.

Vid platssvetsad liner är det vanligt att man även slätputsar hela insidan av poolväggarna, bild 58. Lämpligt bruk är fiberarmerat putsbruk B för utomhusbruk. Rådfråga din linersvetsare vad de rekommenderar för underlag till den platssvetsade linern.

Bild 57. Vävvinklar används för att få en rak trappstegskant.

Bild 58. Vid platssvetsad liner är det vanligt att både trappa och hela insidan poolväggar ska slätputsas.

Teknikrummet, slangar och rör

PVC-rör och limkopplingar inne i teknikrummet

Inne i teknikrummet ska PVC-rör användas. PVC-rören ska limmas i limkopplingar med speciallim som medföljer, bild 59. En limkoppling har slät insida i någon ända och det är denna ända som ska limmas ihop med PVC-röret. Om kopplingen har gängor i andra ändan ska dessa gängtätas. Detta görs med gängtejp.

Det är viktigt att kapa PVC-röret rakt. Mät sedan djupet in i kopplingen och markera denna längd på PVC-röret, ca 32 mm. Detta görs för att se till att röret kommer hela vägen in i kopplingen. Rengör röret med PVC Cleaner och se till att röret är torrt. Pensla sedan PVC-lim på röret. Pressa ihop och låt torka ca två timmar.

PE-slang och klämringskopplingar utanför teknikrummet

Utomhus används PE-slang och klämringskopplingar, bild 60. PE-slangen är den slang som kommer på en stor rulle och klämringskopplingarna är blåa eller svarta i minst en ända. Försök att få ett fall antingen mot maskin- rummet eller mot poolen för att kunna tömma slangen på vintern. Marken under slangarna ska vara packad för att undvika sättningar.

Kapa PE-slangen rakt. Mät djupet in i kopplingen och markera detta på slangen, ca 70 mm. Lossa på överfalls- muttern utan att ta loss den. Inne i klämringskopplingen finns en O-ring. Det är väldigt viktigt att PE-slangen trycks förbi O-ringen då det är denna som tätar. Genom att markera djupet på slangen (ca 70 mm) säkerställer man att slangen trycks tillräckligt djupt in i kopplingen förbi O-ringen. Ett tips är att lägga lite såpa alternativt diskmedel på O-ringen. Tryck sedan in slangen i kopplingen. Dra därefter åt överfallsmutterring både förhand och med en stor polygrip alternativt verktyg.

Kopplingar

Nedan förklarar vi de kopplingar som ingår i vårt slang- och kopplingspaket.

A. Klämringskoppling i vinkel med invändig gänga. Kopplingen monteras mellan inlopp och PE-slang.

B. Klämringskoppling rak med invändig gänga. Monteras mellan PE-slang och PVC-rör (i övergångar mellan

mark och teknikrum). Vanligtvis behövs en koppling in i teknikrummet och en ut ur teknikrummet. Det kan

behövas två extra om värmepumpens bypass dras in i teknikrummet.

C. Klämringskoppling vinkel med utvändig gänga. Monteras mellan bräddavlopp och PE-slang.

D. Skarvkoppling i mark mellan PE-slang och PE-slang i marken.

E. T-koppling till PE-slang i marken. En T-koppling behövs bakom inloppen. Vid två bräddavlopp behövs en T-kopp-

ling där bräddavloppets slangar går ihop.

F. Avstängningskranar i teknikrum. Dessa sätts på PVC-rör. En kran i början av teknikrummet och en i slutet.

G. Skarv i vinkel och T-skarv till PVC-rör i teknikrum.

H. PVC-övergång. Används tillsammans med klämringskoppling B vid övergång mellan mark och teknikrum.

H används även tillsammans med klämringskoppling A vid övergång mellan inlopp och markslang.

I. Unionskoppling PVC-rör dim 50 mm med utvändig gänga. Det är tre st och dessa ska sitta i filter och PVC-rör.

J. Övergång mellan pump och PVC-rör. Skruvas i pumpen. Dessa ingår i pumplådan.

Klicka på siffrorna i bilden nedan för att se information om de olika kopplingarna och var de placeras.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Ipsumen

1. Koppling bräddavlopp

I bräddavloppets hål som är närmast poolen skruvas koppling C. Det är viktigt att gängtejpa gängan. I kopplingens klämring monteras PE-slangen. Om en vinklad kopp- ling används ska denna skruvas fast innan bräddavloppet gjuts fast.

2. Skarvning PE-slang

Använd koppling D för att skarva PE-slangen där det behövs. PE-slangen är ganska styv. Försök att lägga slangen så att det blir så lite kopplingar som möjligt men lägg skarvar där det känns som att det blir för stora spänningar i någon koppling.

3. T-koppling innan teknikrummet

Vid två stycken bräddavlopp används en T-koppling (koppling E) innan teknikrum- met för att endast en slang ska gå in i teknikrummet.

4. Avstängningskran alt backventil

Undvik att vinkla röret precis innan pumpen. Vattnet flödar bättre om röret har en rak- sträcka på ca 500 mm innan pumpen. På denna sträcka placeras en avstängnings- kran F alt backventil för att kunna stänga av vattnet till teknikrummet. Backventil an- vänds när teknikrummet är ovan vattennivå.

5. Kopplingar till pumpen

I pumpen skruvas två kopplingar J som övergång mellan pump och PVC-rör. PVC- röret limmas i den släta delen av kopp- lingen. Dessa kopplingar ingår i pumplådan.

6. Kopplingar till filtret

I filtret skruvas tre kopplingar I för övergång mellan PVC-rör och filter. PVC-röret limmas med PVC-lim i den släta delen av kopplin- gen. Varje utgång på filtret har en marke- ring; ’Waste’ ska leda bort backspolnings- vattnet, ’Pump’ till pumpen och ’Return’ ska leda i riktning mot inloppen.

7. Avstängningskran efter filtret

Om teknikrummet är placerat under vatten- ytan ska en avstängningskran F placeras precis innan röret går ut ur teknikrummet. Detta för att man ska kunna stänga avvattenflödet in och ut från teknikrummet.

8. Övergång PVC-rör och PE-slang

Om det är en längre sträcka utomhus mellan teknikrum och värmepump behöver man gå över till PE-slang. Mellan PVC-rör och PE-slang används en PVC-övergång (koppling H) som skruvas i en klämrings- koppling (koppling B). Gängorna gängtejp- as. Om värmepumpen är placerad precis utanför teknikrummet görs denna övergång efter värmepumpen.

9. Bypass-kit till värmepumpen

Bypass-kitet kopplas enligt bilden. Anledningen till att man sätter bypass är att det ska vara möjligt att koppla loss värmepumpen och fortfarande köra cirkulationen i poolen. Om kranen är i linje med röret kan vattnet flöda igenom. Om kranen inte är i linje med röret så är kranen stängd.

10. T-koppling innan inlopp

T-kopplingen till PE-slang innan inlopp (koppling E).

11. Inlopp i trappan

För att undvika en koppling inne i trappan rekommenderar vi att man limmar ingjutningsröret på ett PVC-rör. Där PVC-röret går ut på baksidan av poolen limmas en PVC-övergång (koppling H) och i PVC-övergången skruvas en klämringskoppling (koppling
A). Gängtejpa gängorna. Detta gäller inlopp i plast. Vid rostfritt inlopp medföljer ett ingjutningsrör i rostfritt som går hela vägen genom vägg och trappa.

12. Belysning

Lamporna placeras vanligtvis på den långsida som är närmast uteplatsen så att dom inte bländar när man tittar mot poolen. Kabelutgången som inte används samt kabelröret som går upp till kopplingsboxen ska tätas enligt monteringsanvisning. Tänk på att ha så mycket kabel i lamphuset så att man kan lägga upp lampan på kanten vid ev lampbyte. Installation av belysning ska göras av behörig elektriker.

13. Värmepump

Värmepumpen ska placeras ovan mark och en bit från väggen så att det är fri tillgång på luft. Montera enligt tillverkarens anvisningar.

Kopplingsschema teknikrum

Nedan illustrerar vi hur produkterna i ett teknikrum kopplas ihop beroende på vilka produkter som ingår. Välj det schema som innehåller de produkter som du har i ditt teknikrum.

Generella kommentarer till kopplingsschema

Avstängningskranar: Det finns en avstängningskran in
och en avstängningskran ut ur teknikrummet. Detta för att man ska kunna stänga av vattnet om man t ex behöver fixa någon av produkterna i teknikrummet. Avstängningskranarna är extra viktiga om teknikrummet är under vattenytan.

Bypass: En bypass betyder att man kan välja att antingen leda vattnet genom en produkt eller förbi en produkt. Vi har ritat in bypasskopplingar till värmepumpen. Genom att ha en bypass kan man styra vattnet så att det inte passerar värmepumpen om man under vissa perioder inte vill ha värmen på. En kran som ligger i samma riktning som röret är öppen och en kran som är vriden så den ligger tvärt emot rörets riktning är stängd. På vår skiss har vi valt att lägga bypassrören inne i teknikrummet vilket är en fördel om värmepumpen inte står så långt bort. Om det är långt mellan värmepump och teknikrum kan bypasskopplingen göras utomhus precis bredvid pumpen. Vi har även ritat in bypass på saltcellen som producerar klor (saltklorinatorn). Det innebär att denna kan kopplas bort. Tänk på att flödesmätaren till saltklorinatorn också ska hamna i bypassen.

Dosering av klor: I våra kopplingsschema har vi ritat in doseringen av klor efter värmepumpen.

El: Våra kopplingsscheman är endast fokuserade på rördragningarna för vatten. Inget elskåp är inritat. All el ska installeras av behörig elektriker.

Observera att kopplingsscheman är principskisser för flödet och att produkterna kan se lite olika ut beroende på märke. Kontrollera alltid manualen för respektive produkt så att placering/kopplingar blir rätt.

Kopplingsschema 1 Standard

Cirkulationspump – Filter – Värmepump

Kopplingsschema 2

Cirkulationspump – Filter – UV-ljus – Värmepump

Kopplingsschema 3

Cirkulationspump – Filter – Saltklorinator med automatisk styrning – Värmepump

Kopplingsschema 4

Cirkulationspump – Filter – UV-ljus – Saltklorinator med automatisk styrning – Värmepump

Kopplingsschema 5

Cirkulationspump – Filter – Automatisk styrning av pH & klor – Värmepump

Kopplingsschema 6

Cirkulationspump – Filter – UV-ljus – Automatisk styrning av pH & klor – Värmepump

Återfyllnad och trädäck

När betongen i väggarna härdat i minst en vecka (vid kallare temperatur härdar betongen långsammare och då rekommenderas minst två veckor). Återfyll de första 40 cm från underkant grund och upp mot poolväggarna med dränerande material, exempel makadam 8/16. Fyll därefter upp och komprimera manuellt upp till underkant rördragningar med befintliga massor eller dränerande material. Efter rördragningar görs resterande återfyllnad, bild 62. Återfyllnaden ska inte komprimeras med maskin innan poolen är fylld med vatten. Ett tips är att, om möjligt, undvika att täcka kopplingar innan poolen är igång. Detta för att det då blir enklare att upptäcka eventuellt läckande kopplingar. Ett alternativ för att hitta eventuella läckor är att provtrycka rören.

Förankring av pool i trädäck eller altan

Bild 63. Trädäcket kan med fördel fästas i poolens krönbalk.

Trädäck runt poolen är en vanlig lösning som anslut- ning mellan pool och hus. Poolstommen har en krön- balk i betong där man enkelt kan förankra trädäcks- konstruktionen i ovankant, bild 63. En fördel med detta är att det blir färre plintar att gräva ner då man kan utesluta plintarna närmast poolen samtidigt som man undviker sättningar av trädäcket som kan uppstå om man har plintar närmast poolen. En annan fördel är att poolens ovankant styvas upp betydligt.

Vid helt återfyllda pooler krävs inte detta men är en lösning som underlättar vid trädäckets montering. Efter att krönbalken härdat skärs cellplasten ner lika mycket som träregeln är bred. Används en 145×45 regel skärs cell- plasten ner 145 mm.

Om snap-in-list används kan träregeln med fördel placeras så att ovankant träregel och ovankant snap-in-ist ham- nar i linje. Då kan detta utrymmes fyllas med bruk för att få en jämn yta att fästa sargen i. Fäst träregeln med bult i betongbalken runt hela poolen, bild 64. Bjälkarna till trädäcket kan förankras i denna träregel med balkskor eller på annat sätt så att krönbalken blir uppstyvad, bild 65-66.

Bild 64. Cellplasten skärs ner och träreglar fästs runt poolen.

Bild 65. Träbjälkarna till trädäcket fästs i träregeln.

Plankorna till trädäcket fästs sedan i träbjälkarna. — Bild 66. Plankorna till trädäcket fästs sedan i de monterade räbjälkarna.

För att skapa en slät ovankant att fästa in sargen i fylls bruk i mellanrummet mellan snap-in-listen och träregeln bild 67-68. Vi rekommenderar att först rolla eller pensla plåtlisten med Primer eller liknande. Sedan kan bruk med hög vidhäftning mot underlaget och som är frostbeständigt användas. Betongbruket blandas enligt anvisning på säcken i hink med betongvisp.

Bild 67. Ovankant snap-in-list ska ligga i linje med ovankant träregel.

Bild 68. Fyll bruk mellan snap-in-list och träregel.

Teknikrum i anslutning till poolen

I de fall teknikrummet byggts med poolblock i direkt anslutning till poolen bör man se till att man har ventilation
i utrymmet. Ingång till teknikrummet kan med fördel placeras genom en lucka i trädäcket, bild 69. Taket på teknik- rummet ska tätas med takpapp, bild 70, så att inte regnvatten kommer in. Det är en fördel att göra luckan med fall mot ett utskuret rör som kan leda bort regnvattnet, bild 71. Teknikrummet ska ha en ingjuten golvbrunn.

Värmepumpen ska inte placeras i teknikrummet utan stå fritt så att den har god lufttillförsel, bild 74. Den ska stå på ett plant underlag och helst en bit ovanför mark så att kondensvatten kan rinna ut och ner bort från pumpen.

Bild 69. Ingång till teknikrum genom en lucka i trädäcket.

Bild 70. Taket på luckan ska tätas med takpapp eller liknande.

Bild 71. Luckan kan göras med fall mot ett vattenrör för att leda bort regnvatten.

Bild 72. Exempel på lösning med lucka till nedgrävt teknikrum.

Bild 73. Exempel på insida nedgrävt teknikrum med en jetswim.

Bild 74. Värmepumpen ska stå utomhus och med god lufttillförsel.

Liner och lister

Bild 75. Den gråsvarta plåtlisten skruvas i krönbalken. Snap-in-listen fästs sedan i plåtlisten och skyddsduken tejpas fast på plåtlisten.

Nedan beskrivning gäller vid användning av fabrikstillverkad liner med snap-in-list. Vid platssvetsad liner görs monteringen av
linersvetsaren.

Montering av plåtlist och snap-in-list

Skruva fast den gråsvarta medföljande plåtlisten i betongkrönbalken, bild 75. Använd rostfri syrafast skruv för betong, ca 40 mm lång. Skruva skruvarna med ett CC-mått på ca 600 mm. Vid bräddavloppet behöver plåtlisten skäras ur så att den inte går ner över bräddavloppet. Risken finns annars att duken veckas av vattentrycket. I den gråsvarta plåtlisten skruvas sedan snap-in-listen fast. Använd rostfri syrafast självborrande plåtskruv. Skruva skruvarna med ett CC-mått på ca 300 mm. Avsluta snap-in-listen ca 1,5-2 cm innan varje hörn.

Montering av skyddsduk i trappa och väggar

Skyddsduken ska monteras så nära linermonteringen som möjligt för att undvika att skyddsduken rör sig eller att det ramlar ner smuts i poolen. En liner är mycket enklare att montera när det är varmare ute. Lämplig temperatur för linermontering är runt 18 grader. Innan linern monteras ska skyddsduken monteras på poolväggar, trappa och golv för att skydda linern. Det fungerar med både foam (finns i olika färger) och nålfiltsmatta. Skyddsduken fästs med dubbelhäftande matttejp på utsidan av plåtlisten.

Börja med att skära till bitar av duken som passar till trappan, bild 76. Man kan förstärka ‘trappnosen’ genom att tejpa med silvertejp, bild 77. Fortsätt att montera skyddsduken på väggarna, bild 78. Skyddsduken är 1500 mm hög dvs lika hög som poolväggen. Skär bort den nedersta delen av duken i underkant så att duken släpper ca 1-2 cm från golvet. Om man behöver skarva duken på något ställe kan silvertejp användas.

Bild 1. — Bild 76. Bitar av skyddsduken skärs till för att passa till trappan.

Bild 2. — Bild 77. Trappnosen kan skarvtejpas och förstärkas med silvertejp.

Bild 3. — Bild 78. Efter trappan monteras skyddsduken på väggarna.

Skär ur duken vid inlopp, bräddavlopp och lampor, bild 79-81. Duken ska skäras något utanför ramarna så att den inte riskerar att komma i kläm mellan tätningarna i ett senare skede. Vid bräddavlopp kan duken behövas tejpas något för att den inte ska fladdra så mycket.

Bild 8. — Bild 80. Skyddsduk vid bräddavlopp.

Skyddsduk i botten

Därefter kan skyddsduken monteras på botten, bild 82. Tänk på att det är viktigt att botten är rengjord från smuts innan duken monteras. För att gå en helt jämn skarv rekommenderas att duken läggs omlott och skärs med matt- kniv (överblivna remsor plockas sedan bort). Tejpa skarvarna med genomskinlig tejp för att undvika att duken glider, bild 83.

Nu är hela poolen skyddad, bild 84, och linern kan monteras.

Bild 10. — Bild 82. Skyddsduken monteras på botten.

Bild 11. — Bild 83. Tejpa skarvar med genomskinlig tejp för att undvika att duken glider.

Bild 12. — Bild 84. Färdigmonterad skyddsduk.

Montering av liner

Placera linern i poolens botten, bild 85. Se till att trappanpassningen hamnar på rätt sida innan linern vecklas ut för mycket. Släta ut linern och fördela dem så jämt som möjligt över botten och i hörnen. Linerns botten är något mindre än poolens botten.

I ovankant på linern finns en svetsad list som ska tryckas in i snap-in-listen, bild 86. Lokalisera ett hörn och börja med att trycka in snap-in-listen där och fortsätt sedan längs hela kortsidan. Börja med den kortsidan som är på motsatt sida från gaveltrappan. Fortsätt med båda långsidorna och avsluta med den sista kortsidan. Det är viktigt att hörnen hamnar rätt från början annars får man ta ur listen och börja om.

Kontrollera att linern ligger symmetriskt i alla hörn och är jämt fördelad generellt, bild 87.

Bild 13. — Bild 85. Linern läggs ut på poolens botten.

Bild 14. — Bild 86. Linern fästs i snap-in-listen.

Bild 15. — Bild 87. Linern ska ligga jämnt fördelat i poolen.

Linern är gjord med ett undermått vilket innebär att linern kommer att ‘gena’ i botten mellan grund och vägg innan det är vatten i poolen. Detta kallas hålrum. Det är viktigt att hålrummen är jämt fördelade. Om linern ligger helt emot vägg/botten på ena sidan poolen och hålrummet är stort på motsatt sida kommer linern att hamna snett.

Nästa steg är att få upp linern ordentligt i trappen. Placera tyngder i trappan så att innerhörnen på trappen hamnar på rätt plats, bild 88. Börja med att jobba in innerhörnen på nedersta trappsteget.

När man känner att man placerat ut linern rätt så kan man suga ut luften bakom linern med hjälp av två damm- sugare. Detta gör att linern slätas ut och man ser att den hamnar rätt. Placera ut två dammsugare. Dammsugarna ska placeras i två hörn på motsatt diagonal sida mot varandra.

Dammsugarmunstyckena förs in bakom linern och tätas med silvertejp, bild 89. För att vaccum ska skapas måste man även tejpa bräddavloppet, bild 90, och rören som leder till inloppen så att ingen luft kan komma in i poolen (glöm inte att ta bort dessa tejpbitar sedan). Sätt först igång dammsugaren som är på motsatt sida från gavel- trappan och släta samtidigt till linern med hjälp av en mjukborste. Arbeta ut linern i sidorna.

Efter en liten stund kan man även sätta igång dammsugaren som är på samma sida som gaveltrappan.

Bild 16. — Bild 88. Tyngder placeras i trappan för att hålla linern på plats.

Bild 17. — Bild 89. Dammsugarmunstycken förs in bakom linern och tejpas.

Bild 18. — Bild 90. För att få vaccum måste bräddavloppet tejpas för.

Bild 91. Räta ut linern i botten under vattenpåfyllningen.

Fylla vatten i poolen

Nu är det dags att börja fylla på vatten, bild 91. Det är viktigt att poolen återfyllts från utsidan innan vattnet fylls på i poolen i de fall poolstommen inte är fristående. Innan påfyllning ska teknikrummet vara kopplat, avstängnings- ventilerna stängda och det är viktigt att belysningens kabelrör ska vara tätade med gängtejp mot belysningsrör och kopplingsbox (kopplingsboxen är placerad ovanför poolens slutgiltiga vattenyta).

En fabrikstillverkad liner får alltid något rundade hörn men tycker man att hörnen blir för rundade så kan man töja linern försiktigt när man får värme i poolen och det är varmt ute. Känner man att linern släpper ifrån snap-in-listen i hörnen kan man köpa linerstopper som är en gummiremsa som man trycker in i snap-in- listen och som låser linern i snap-in-listen.

Montering av lampor

Börja med att fylla upp till ca 5 cm under lamporna.
Stäng av vattnet. Gör sedan ett litet hål i linern mitt i lamphuset. Kontroller att tätningen på baksida liner sitter bra. Skruva fast tätningsringen genom linern, bild 92. Lokalisera hålen genom att känna med fingrarna och gör hål i linern vid skruvhålen med hjälp av en stjärnskruvmejsel. Skruva fast skruvarna korsvis. Se till att tätningen mellan liner och tätningsring sitter bra. När tätningsringen är fastskruvad kan linern skäras upp längs innerkant tätnings- ring, bild 93.

Nu kan lampan monteras. Se till att ha tillräckligt med sladd inne i lamphuset så att du har möjlighet att lägga upp lampan på poolkanten. Se även till att skruva åt tätningspluggen där sladden går ut ur lamphuset. Tätningsdetalj- erna sitter på sladden. Det är tre delar; en O-ring, en bricka och en gängad plugg, bild 94. Dessa ska skruvas åt och ger då tätning åt lampkablen. Gängtejpning behövs inte eftersom O-ringen tätar.

Bild 19. — Bild 92. Skruva fast tätningsringen genom linern.

Bild 21. — Bild 93. Renskär linern i lamphuset.

Bild 94. O-ring, bricka och gängad plugg ger tätning åt lampkabeln.

Skruva fast lampan med hjälp av de två utvändiga skruvarna. Kabelröret går upp till kopplingsboxen som vanligt- vis monteras i trädäcket. Från kopplingsboxen går sedan kablar in till transformator som vanligtvis sitter i teknik- rummet. Denna installation görs av behörig elektriker. Informationen som elektrikern behöver finns i manualen som medföljer lampan. Som standard för plastdetaljer levererar vi vita LED-lampor. I lamplådan ligger en trans- formator. Det ska användas en transformator per lampa. Mellan kopplingsbox och transformator ska 2×1,5 mm kablar dras.

Montering av inlopp

Fortsätt att fylla på vatten till ca 5 cm under inloppen. När vattennivån närmar sig första trappsteget får man vara med och se till att sträcka linern så att den blir så slät som möjligt. Skär på samma sätt upp ett litet hål vid inloppen. Sätt dit tätningsringen och se till att du får med gummitätningen mellan tätningslist och liner, bild 95. Skruva fast tätningslisten korsvis. Skruva så att det blir ordentligt tätt. Därefter renskärs linern i inloppshålet, bild 96. Tryck sedan fast inloppet, bild 97.

Bild 95. Mellan tätningsring och liner ligger en tätningslist.

Bild 96. Linern i inloppshålet skärs bort.

Bild 97. Inloppsmunstycket monteras på tätningsringen. Gängorna gängtätas.

Montering av bräddavlopp

Fyll vidare upp till 5 cm under bräddavloppets underkant och gör på samma sätt som för lampa och inlopp, bild 98-100. Därefter fylls vattnet upp tills vattenlinjen ligger i mitten av bräddavloppet.

Bild 25. — Bild 98. Montering av tätningsramen.

Bild 26. — Bild 99. När ramen är på plats renskärs linern.

Bild 27. — Bild 100. Frontramen monteras sedan på tätningslisten.

Kontakta oss gärna för information och rådgivning.

För att få en offert kan du skicka en Prisförfrågan ▸

Montering – Tjälldén Poolstomme och pooltillbehör

Markarbete

Förarbete

Placering och utsättning av pool

Schaktyta

Schaktdjup

Faktorer att ta hänsyn till vid fastställande av schaktdjup:

Dräneringsbrunn

Fiberduk

Dränering

Makadam

Poolgrund

Profiltråd

Montering av L-element

Grundisolering

Armering av betongplattan

Montering av förstärkningspelare (endast vid fristående eller delvis fristående, långa pooler samt kaklade pooler)

Gjutning av betongplatta

Poolväggar

Markering av poolväggar

Montering av väggblock

Pelare vid anslutning mot ev teknikrum

Bräddavlopp Standard

Standardbräddavlopp i plast (med färdigskuret urtag)

Bräddavlopp i rostfritt alt Highwater

Pooltrappa

Placering trappa

Montera expanderbult i plattan

Fogskum och betong

Gjutning poolväggar

Fylla betong i pelare

Armering och gjutning av krönbalk

Inlopp och lampor

Montering av inlopp

Montering av lampor

Insida poolväggar

Spackling av skarvar och trappa (fabrikssvetsad liner)

Teknikrummet, slangar och rör

PVC-rör och limkopplingar inne i teknikrummet

PE-slang och klämringskopplingar utanför teknikrummet

Kopplingar

Ipsumen

1. Koppling bräddavlopp

2. Skarvning PE-slang

3. T-koppling innan teknikrummet

4. Avstängningskran alt backventil

5. Kopplingar till pumpen

6. Kopplingar till filtret

7. Avstängningskran efter filtret

8. Övergång PVC-rör och PE-slang

9. Bypass-kit till värmepumpen

10. T-koppling innan inlopp

11. Inlopp i trappan

12. Belysning

13. Värmepump

Kopplingsschema teknikrum

Generella kommentarer till kopplingsschema

Kopplingsschema 1 Standard

Kopplingsschema 2

Kopplingsschema 3

Kopplingsschema 4

Kopplingsschema 5

Kopplingsschema 6

Återfyllnad och trädäck

Förankring av pool i trädäck eller altan

Teknikrum i anslutning till poolen

Liner och lister

Montering av plåtlist och snap-in-list

Montering av skyddsduk i trappa och väggar

Skyddsduk i botten

Montering av liner

Fylla vatten i poolen

Montering av lampor

Montering av inlopp

Montering av bräddavlopp

Montering av förstärkningspelare
(endast vid fristående eller delvis fristående, långa pooler samt kaklade pooler)